Barn som föds med kejsarsnitt utsätts för helt andra bakterier än barnen som föds vaginalt. Forskare har kartlagt skillnaderna. De tros ligga bakom kejsarsnittsbarnens högre risk att drabbas av allergier.
När barnet föds utsätts det för en enorm mängd bakterier. Vilka arter det blir beror helt på förlossningsmetoden.
– Vid en vaginal förlossning kan man se att barnets flora hör ihop med mammans flora. Vid kejsarsnitt är det andra bakterier, de kan komma från vårdpersonalens hud exempelvis, säger Maria Jenmalm, docent vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.
Den amerikanska vetenskapstidskriften PNAS redovisar en studie bland nyfödda och deras mammor i Venezuela, där forskarna har använt nya, kraftfulla analysmetoder för att kartlägga bakterieflororna från olika delar av kroppen. Hos barn som föds vaginalt dominerar bakterier som laktobaciller och atopobioum under det första levnadsdygnet – stammar typiska för kvinnans vagina. Hos barn som föds med snitt hittas däremot främst olika hudbakterier, som stafylokocker, och de speglade inte mammans flora.
Bakterier tros ha betydelse för våra kroppars ämnesomsättning, motståndskraft mot främmande substanser och immunförsvaret. Tidigare studier har visat att barn som kommer till världen med kejsarsnitt löper cirka 25–30 procent högre risk än andra att utveckla allergier, som eksem, astma och hösnuva, som bottnar i att immunförsvaret överreagerar.
Mycket pekar mot att skillnaderna i det tidiga mötet med bakterier spelar in. Kvinnor och vårdpersonal bör därför tänka sig noga för inför beslut om kejsarsnitt av icke-medicinska skäl, anser Maria Jenmalm, som själv håller på med en studie om hur olika bakterier påverkar immunförsvarets utveckling.
– Man ska inte hålla på och ge folk dåligt samvete för precis allting, men man kanske ändå ska väga in att det finns mycket som tyder på att man kan få en förändrad flora och en förändrad immunfunktion hos barnet.