Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Kemipris för lysande grönt protein

Årets Nobelpris i kemi belönar upptäckten av ett grönt protein från en manet. Två amerikaner och en japan får dela priset för sina bidrag till ett av biokemins viktigaste verktyg - det gör cellens byggstenar självlysande.

I Stilla havets strömmar driver några mycket speciella maneter omkring - helt ovetande om att deras förmåga att bli självlysande i ultraviolett ljus har revolutionerat forskarnas möjlighet att följa olika biologiska processer i levande celler.

Skenet maneterna avger kommer från proteinet GFP. Detta upptäckte en av årets Nobelpristagare i kemi, japanen Osamu Shimomura, verksam vid Marinbiologiska laboratoriet i Woods Hole, redan på sextiotalet.

De övriga två kemipristagarna, amerikanen Martin Chalfie vid Columbia university i New York och Roger Y. Tsien vid universitetet i San Diego, har sedan på olika sätt bidragit till att göra detta protein till ett av de viktigaste redskapen i dagens biokemi.

- De har gett oss verktyg som gör det möjligt att se och studera proteiner i levande celler, säger Gunnar von Heijne, ordförande för Nobelpriskommitén i kemi, och en av dem som presenterade de kemi-pristagarna vid Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm på onsdagen.

På genteknisk väg
går det i dag att märka proteiner inne i cellen med hjälp av GFP. Genom att proteinerna förses med grön färg kan forskarna följa cellernas livsprocesser med blotta ögat.

Tekniken har bland annat använts för att studera hur en hiv-infekterad cell tvingas producera proteiner, som bygger upp nya hiv-virus. Genom ett mikroskop går det att se hur de gröna prickarna i cellen bara blir fler och fler, och det är en bild av att hiv-infektionen sprider sig.

Under gårdagens presskonferens halar kemisterna framme vid podiet fram ett provrör med E. colibakterier. När provröret ställs på ett ultraviolett ljus börjar de plötsligt lysa i grönt. Detta beror på att de försetts med ännu en gen, utöver de 4.000 de har normalt. Det är denna gen som tillverkar GFP.

- Det var exakt detta experiment som Martin Chalfie gjorde 1993, och som sedan dess har revolutionerat forskning både biologi och medicin, säger Måns Ehrenberg, ledamot i Nobelpriskommittén i kemi.

Martin Chalfie kopplade på genteknisk väg först ihop GFP med E.coli-bakterier, och sedan med känselnervceller hos den genomskinliga masken Caenorhabditis elegans, vilket fick dem att bli självlysande.

Slutligen lyckades Roger Tsien 1994 förklara varför proteinet lyser och han lyckades även få fram flera färger på ljuset. I dag kan forskarna färga olika proteiner med olika färger. På så sätt kan de följa flera biologiska processer samtidigt.

Användbarheten av upptäckten är enorm. Forskare har med blotta ögat kunnat följa hur nervceller dör på grund av Alzheimers sjukdom eller hur insulinproducerande betaceller formas i bukspottkörteln hos ett växande embryo.

När det gäller utvecklingen av läkemedel har upptäckten dels använts för att förstå biologin bakom sjukdomar, men också som markör för att kunna mäta olika behandlingars effekt på cellnivå.

Tekniken har också kunnat användas till att spåra arsenik i vattenbrunnar där genmodifierade arsenikresistenta bakterier lyser grönt om vattnet är förorenat.

Den nu prisbelönta upptäckten har även använts i genetiskt mera tveksamma sammanhang. Asiatiska forskare har till exempel genmodifierat akvariefiskar så att de lyser både grönt och i andra färger. För några år sedan modifierades även grisar så att de blev självlysande gröna och för bara drygt ett halvår sedan fick en av dessa suggor kultingar som också bar på proteinet och var självlysande.

De tre pristagarna delar lika på prissumman som är 10 miljoner kronor.

Nobelpristagarna

Osamu Shimomura är japansk medborgare och född 1929. Han är professor emeritus vid Marine Biological Laboratory i Woodshole, USA och Boston University Medical School, USA.

Martin Chalfie är amerikansk medborgare, född 1947 och professor i biologi vid Colombia University i New York, USA.

Roger Tsien är amerikansk medborgare, född 1952 och professor vid University of California i San Diego, USA.

Källa: TT

Grönt fluorescerande protein

Det gröna fluorescerande proteinet, GFP, blir självlysande när det bestrålas med UV-strålning. Proteinet suger först upp energin i UV-ljuset för att sedan göra sig av med den. När proteinet sänder ut ljuset igen är det i det gröna våglängdsområdet.

Processen kräver inga ytterligare tillsatser vilket gör den unik och det är tack vare det som det är möjligt att följa GFP-märkta protein överallt i kroppen.

Detta upptäckte kemipristagarna

Grafik Nobelpriset i kemi

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.