Samtidigt som Nobelpriset i medicin ifrågasätts av den amerikanske forskaren Raymond Damadian genom helsidesannonser i bland annat amerikanska tidningar och DN kommer nu kritik mot kemipriset.
Årets Nobelpris i kemi går till Peter Agre och Roderick Mac-Kinnon. Agre får priset för att han bland annat, enligt Nobelkommittén, runt 1990 upptäckte den första så kallade vattenkanalen i cellernas membran. Det är de kanalerna som släpper in och ut vatten i bland annat människans celler. Enligt Nobelkommittén kunde Peter Agre 1992 beskriva maskineriet kring vattenkanalerna och han hade då identifierat det protein som formade vattenkanalerna.
Men nu får Nobelkommittén kritik från det rumänska vetenskapliga nätverket Ad Astra. Enligt Ad Astra upptäckte den rumänske professorn i cellbiologi, Gheorghe Benga, samma protein redan 1986. Upptäckten publicerades i bland annat den ansedda tidskriften European Journal of Cell Biology.
Ad Astra har redan samlat 400 underskrifter från forskare från hela världen som stödjer Bengas sak.
- Det var vi som först upptäckte vattenkanalsproteinet efter tio års forskning på röda blodkroppar, säger Gheorghe Benga som även är medlem av den rumänska vetenskapsakademin.
Han säger att han inte är intresserad av pengarna men att han vill bli uppmärksammad för sina upptäckter.
- Jag är inte emot Peter Agres pris men jag vidhåller att mitt bidrag har kraftigt förbisetts, säger Gheorghe Benga som även berättar han själv fått över 800 brev och namnunderskrifter som stöd för sin upptäckt. Dessutom är han irriterad över att Agre de senaste åren inte citerat Bengas forskning.
Men professorn vid instutitionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, Stefan Hohmann, anser att Agre gjorde den stora insatsen.
- Benga har faktiskt sett själva proteinet innan Agre gjorde det, men han har inte visat med experiment att det verkligen transporterar vatten, säger han.
Stefan Hohmann säger också att om Benga jobbat i andra forskingsmiljöer med andra resurser så är det möjligt att han kommit längre.
Däremot ger Stefan Hohmann Gheorghe Benga rätt när det gäller amerikanska forskares bristande vilja att citera icke-amerikaner och att detta väckt irriation bland forskare utanför USA.
- Om det inte har hänt i USA, så har det inte hänt. Och då gör de om samma experiment igen. Men å andra sidan gör vi västeuropeiska forskare samma sak mot till exempel östeuropéer, säger han.
Professorn i teoretisk kemi vid Stockholms universitet, Gunnar von Heijne, är ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien som utsåg Nobelpristagarna i kemi. Han känner till Gheorghe Benga.
- Han har ju uttryckt en viss besvikelse att inte vara med på priset, säger han.
Däremot vill inte Gunnar von Heijne kommentera något kring Benga eftersom von Heijne är med i Nobelkommittén.