Kina är på väg att bli världens ledande forskningsnation. Andra uppstickare är Brasilien, Indien, Turkiet, Iran och Tunisien. För USA, Japan och Europa går det däremot utför.
Nyhetssändningarna fylls just nu av dramatiska händelser i världen, som inbördeskrig, revolutioner, jordbävningar, tsunamier och kärnkraftskatastrofer. Men vid sidan om dagshändelserna sker en annan omstöpning, som på sikt kan få minst lika stora konsekvenser.
Kartan över världens starkaste forskningsnationer håller på att fullständigt ritas om.
I veckan kom en rapport från Storbritanniens vetenskapsakademi Royal Society. Där finns detaljerad statistik över hur många artiklar olika länders forskare publicerar i vetenskapliga tidskrifter.
USA ligger fortfarande på första plats. Men landet trillar snabbt nedåt på topplistan: från 26 till 21 procent av världens samlade forskning på mindre än tio år.
Under samma period har Kina klättrat från sjätte till andra plats. I dag publiceras mer än var tionde forskningsartikel i världen av en kines.
Inom områdena naturvetenskap och teknik har Kina redan gått om USA, enligt en studie från Penn State University som publicerades tidigare i år. Visserligen ligger kineserna fortfarande lite efter amerikanerna om man också räknar med kvaliteten på artiklarna. Men det är bara en tidsfråga innan de är i kapp även kvalitetsmässigt, menar Pennforskarna.
Kinas framgångar är inte så förvånande för den som följer de ledande vetenskapliga tidskrifterna. Där syns tydligt hur en allt större del av artiklarna har kinesiska författare. Då är det en större överraskning att läsa om några länder lite längre ner på topplistan. Som Turkiet. Landet har sexdubblat sina anslag till forskning sedan nittiotalet och fyrdubblat antalet publicerade artiklar.
Och i Iran växer forskningen snabbast i hela världen: från 736 publicerade artiklar 1996 till 13 238 år 2008. Planerna är än mer storstilade med en målsättning att fyra procent av bruttonationalprodukten, BNP, ska gå till forskning om tjugo år. (I Sverige går mindre än en procent av BNP till offentligt finansierad forskning.)
Singapore ligger på 2,61 procent av BNP. Och Qatar har inte bara tagit en aktiv roll i den politiska utvecklingen i arabvärlden, bland annat som värld för medieföretaget Al Jazira. Det lilla emiratet, som bara har 1,4 miljoner invånare, planerar också att lägga 2,8 procent av BNP på forskning till år 2015.
Den brittiska rapporten kommer med några slutsatser och rekommendationer. En är att länder med en ärofylld historia (som Storbritannien och Sverige) måste skärpa sig om de ska hålla jämna steg med de nya forskningsnationerna. Men ännu viktigare är att öka det internationella samarbetet. Det gäller i synnerhet världens stora utmaningar, som klimatfrågan, frågan om biologisk mångfald, risken för pandemier och tillgången på mat, vatten och energi.