Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Klart: Världens första globala klimatavtal

Foto: Francois Guillot/AFP

Ett globalt klimatavtal är klart. Strax efter halv åtta på lördagskvällen slog Parismötets ordförande Laurent Fabius en liten grön klubba i bordet och förseglade en historisk uppgörelse. Trots brister pekas avtalet ut som en vändpunkt för världen i kampen för att hejda klimatförändringarna.

Applåder, kramar, skratt, jubel och tårar visade på starka känslor hos delegaterna efter två veckors hårda förhandlingar. Staden som för bara några veckor sedan blev offer för blodig terror har nu rest sig som en symbol för internationellt samarbete.

Förväntningarna har varit höga, ändå överträffar avtalet mångas förhoppningar. Framför allt är detta första gången som världen enas om ett avtal där alla länder är med och bidrar till att begränsa utsläppen av växthusgaser.

Ordförande Laurent Fabius, tillika fransk utrikesminister, satte press på delegaterna när han presenterade sitt slutgiltiga avtalsförslag.

– Vi har en unik möjlighet i dag. Om vi misslyckas, hur ska vi återuppbygga det hopp och förtroende som har visats oss? Våra barn skulle inte förstå och inte förlåta, sade Laurent Fabius.

Han blev bönhörd. Sydafrikas miljöminister Edna Bomo Malewa var den första som fick ordet när avtalet var klubbat, som talesperson för de 134 utvecklingsländerna i G77. I Köpenhamn 2009 var G77 med och sköt förhandlingarna i sank. Nu var tongångarna helt andra.

– Texten vi har framför oss är inte perfekt men vi anser att den är en solid grund att bygga vidare på. Vi tror att detta kan bli en vändpunkt för en bättre och tryggare värld, sade Edna Bomo Molewa.

Luxemburgs miljöminister Carole Dieschbourg var en av många som hyllade det franska ordförandeskapet för att man lyckats med det som misslyckades i Köpenhamn: att få alla att känna sig delaktiga.

– Jag vill gratulera det franska ordförandeskapet för ert excellenta arbete. Ni lyckades med att hålla balansen mellan att vara inkluderande och samtidigt effektiv, sade Carole Dieschbourg.

De små önationerna tillhör de som redan drabbas hårt av klimatförändringarna. Här i Paris har de i en koalition med bland annat EU och USA drivit på för att skärpa målet för den globala uppvärmningen.

– Att temperaturmålet sätts till att den globala uppvärmningen ska stanna långt under 2 grader, och med ambitionen att sikta på 1,5 grader är en stor framgång, sade James Fletcher, miljöminister på Saint Lucia.

Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute, håller med.

– Man har visat att man är beredd att höja ambitionsnivån genom att tala om 1,5 grader och skapa en relativt tydlig process för hur man ska arbeta framåt. Ambitionen skickar dessutom en kraftig signal till det civila samhället och företag, säger han.

Sveriges klimatminister Åsa Romson har agerat medlare i den omstridda frågan om skador och förluster. USA vägrade att ta på sig en skyldighet att betala skadestånd för de irreparabla skador som utsatta länder redan har råkat ut för. Ändå ser många det som ett viktigt framsteg att frågan trots allt fått ett eget avsnitt i avtalet.

– För första gången har vi ett avtal där alla bidrar och det är oerhört viktigt. Nu har startskottet gått för ett kraftigt ökat klimatarbete för alla världens länder. Det svåra arbetet med att minska klimatutsläppen återstår, säger Åsa Romson.

Avtalet bygger på ländernas egna klimatplaner som i sig varken räcker för att nå 1,5- eller 2-gradersmålet. En regelbunden översyn och skärpning av ländernas egna klimatplaner har därför varit en viktig fråga. I avtalet står nu att en första översyn ska ske 2018 och att det sedan ska ske vart femte år, precis som bland annat EU och Sverige har velat.

Detta är en av avtalets stora styrkor, anser Björn-Ola Linnér, som forskar om klimatpolitik på Linköpings universitet. Svagheten är enligt honom att det inte uttrycks tydligare att fossila bränslen måste fasas ut. I stället talas om en balans mellan utsläpp och koldioxidlagring i skog eller på andra sätt. Trots det gör han tummen upp.

– Det är ändå fantastiskt och värt att fira, även om man gör det med en liten klump i magen, säger Björn-Ola Linnér.

Stefan Henningsson på Världsnaturfonden lyfter fram den tydliga kopplingen till vetenskapens rön som en av avtalstextens styrkor. Han pekar också på skrivningarna om att investeringar ska styras bort från klimatskadlig verksamhet. Marknadskrafterna måste börja verka på klimatets sida om en omställning ska komma till stånd.

– Det hör helt klart till den ljusa sidan, säger Stefan Henningsson.

På minussidan finns att konkreta mål för takten i utsläppsminskningarna har försvunnit ur avtalet. Något som internationella forskare har kritiserat för att det blir inkonsekvent att ha ambitiösa temperaturmål men ingen tydlig skrivning om vägen dit.

– Det långsiktiga målet stämmer inte överens med ambitionen att stanna uppvärmningen vid 2 grader, säger Stefan Henningsson på Världsnaturfonden, som ändå är positiv till helheten:

– Det här är en vändpunkt, säger han.

Ett smolk i glädjebägaren var att Nicaragua i sista stund meddelade att man ställer sig utanför avtalet.