Koldioxid i luften skadar världens hav

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Haven hjälper till att ta upp koldioxid som vi släpper ut. Men nu börjar de säga ifrån. Syran som koldioxiden orsakar kan ge stora skador på djur och ekosystem.

Haven hjälper till att ta upp koldioxid som vi släpper ut. Men nu börjar de säga ifrån. Syran som koldioxiden orsakar kan ge stora skador på djur och ekosystem.

Världshavens förmåga att ta upp koldioxid dämpar växthuseffekten och bromsar därmed klimatförändring. Men samtidigt tar havet stryk. Ju mer koldioxid haven tar upp, desto surare blir de. Om vi inte halverar utsläppen av koldioxid kommer skaldjur, koraller och vissa former av plankton få svårare att överleva, visar ny brittisk forskning.

– Koldioxid uppmärksammar vi mest för dess effekt som växthusgas och klimatförändringar, men det här är ytterligare ett problem, säger Kim Holmén, docent i kemisk meteorologi och forskare vid Norskt institut för luftforskning i Tromsö.

Annons:

När koldioxid löses i vatten bildas kolsyra, en svag men märkbar syra. Under de senaste två hundra åren har pH-värde i havens ytskikt sjunkit med 0,1 enheter. Det motsvarar att mängden syra ökat med 25 procent.

– Kolsyreökningen är väletablerad och känd. Om man bara räknar på de kemiska jämvikterna i vattnet blir det surare. Den beräkningen kan man ge som gymnasieuppgift. Om vi fortsätter att använda fossila bränslen som nu är det ofrånkomligt att pH faller ytterligare, säger Kim Holmén.

Med fortsatt ökning av hur vi använder fossila bränslen kommer havens pH sjunka med ytterligare 0,5 enheter, enligt forskarlaget vid brittiska Royal Society. Det innebär en drygt tredubbling av syran i havet. I så fall blir jordens hav surare än på hundratusentals år, och förändringen skulle ha skett under bara några sekel.

Bakgrunden till försurningen är de drygt 1000 miljarder ton koldioxid som människan har släppt ut sedan början av industriella revolutionen. Hälften av koldioxiden har lösts i haven och bildat kolsyra. Enligt forskarna kommer ytterligare 1800 miljarder ton koldioxid släppas ut i atmosfären de närmsta hundra åren om vi inte begränsar användningen av fossila bränslen.

I haven finns stora mängder löst kalk som skyddat från syra genom att fungera som buffert. När kolsyran reagerar med den basiska kalken neutraliseras den. Men när bufferten minskar ökar angreppen på kalk i skelett och djurskal istället. Djuren får också svårare att bygga upp sina skal när det finns mindre kalk tillgängligt.

– När vi släpper ut mer koldioxid tar vi av den buffertkapacitet som finns. Ju mer vi har tagit av den, desto sårbarare blir systemet. Det är begränsad kapacitet och när vi har utnyttjat större delen av den kommer det att bli nya effekter på organismer, säger Kim Holmén.

Ingen vet idag vilka effekter surare hav kommer att få på ekosystem. De brittiska forskarna förutspår att haven blir känsligare för exempelvis förändringar i temperatur, föroreningar eller utfiskning. Sjöstjärnor, skaldjur och sjöborrar är några av de djur som är direkt beroende av kalk och drabbas först av surare hav. Allra mest utsatta är de koraller som finns i tropiska områden.

– Det är en kombination av försurning och högre temperatur som är den stora faran för korallerna. Idag lever många koraller på gränsen till vad de klarar, säger Leif Anderson, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet.

En annan mycket utsatt grupp är pyttesmå organismer vid namn coccolitoforider. Det är en planktonform som bygger sina mikrometerstora skal av kalk. Mindre kalk hotar beståndet, samtidigt som kolsyra gynnar andra plankton. Det kan leda till stora förskjutningar i planktonfloran, som får vidare effekter.

– Olika plankton fungerar som mat för olika djur. Hela näringskedjan påverkas. Hur allvarligt är oerhört svår att säga, säger Leif Anderson.

När kalkplankton minskar kommer havets omsättning av kalk också att påverkas mycket.

– Försurningen av haven är tecken på en storskalig global förändring av vår miljö. Vi har sett miljöförändringar i våra kustnära vatten under många år, och delvis åtgärdat problemen lokalt. Men att vända försurningen i världshaven kräver oerhört mycket av hela det internationella politiska etablissemanget, säger Leif Anderson.

När Sverige som första land i världen upptäckte att sjöar försuras av svavelhaltigt regn ledde det till att kalk tillsattes i många sjöar för att återställa pH-värdet. Men för att motverka kolsyran i världshaven skulle det behövas hela berg av kalk varje år. Även om det var möjligt vore förstörelsen på land enorm och effekten i haven osäker. Enligt forskarvärlden finns det en och endast en långsiktig väg ut ur koldioxidutsläppen: Minska användningen av fossila bränslen.

Men det kemiska kretsloppet i haven är långsamt. Även om utsläppen av koldioxid upphörde idag skulle det ta tusentals år för haven att forsla bort all kolsyra vi tillfört.
– Det här är bara ytterligare en del i problemet med vårt stora beroende av fossila bränslen, säger Kim Holmén.

Kyotoavtalet, som motarbetas av USA, säger att de deltagande länderna ska minska utsläppen av koldioxid med en tjugondel. Men det krävs att utsläppen åtminstone halveras, enligt forskarna bakom den aktuella rapporten.

– Kyotoavtalet är en liten början, men långt, långt från vad som behövs för att komma till rätta med problemet. Hela Kyotoprocessen visar hur svårt det är för oss att lägga om kurs mot mindre beroende av fossila bränslen. Jag hoppas och vill tro att vi har fantasi nog att göra någonting åt problemet, så att det inte behöver ske stora miljöförändringar innan vi reagerar, säger Kim Holmén.

Vid G8-mötet i veckan försökte medlemsländerna hitta ett nytt avtal som kan fungera även för länder som Kina och Indien. Sveriges användning av fossila bränslen motsvarar idag fem ton koldioxid per person varje år. I USA är motsvarande värde arton ton per år. Kina, där bilindustrin växer kraftigt, ligger än så länge omkring två ton per invånare. Indien, världens näst folkrikaste land, ligger fortfarande omkring ett ton per invånare och år.

– Om alla ska släppa ut lika mycket är det en del som eventuellt kan öka sina utsläpp, men inte alls till de nivåer som vi har i Sverige. I alla fall om vi vill bevara jorden i ett tillstånd som är någorlunda likt det vi har idag. Det är stora utmaningar för oss alla, säger Kim Holmén.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Uppger myndigheter. 150 IS-motståndare hittade i ny massgrav i Ramadi.

bolan
Foto:TT/Alamy

 Lånefesten kan vara över. Här är verktygen som kan användas. 12  7 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

 Vill slå hål på myten. Därför tycker forskarna att det är ett problem att kvinnor slutar med p-piller. 70  2 tweets  68 rekommendationer  0 rekommendationer

ppillerliten
Foto:All Over Press
Annons:
BurkinaFaso144
Foto: Issouf Sanogo/AFP

 Dramatiska scener i Burkina Faso. Svenska Linus Bengtsson: Vi har låst in oss.

De är smartare, drygare, går fortare på gatan... Eller hur är det, egentligen?  DN testar myten. 225  11 tweets  214 rekommendationer  0 rekommendationer

stockholmarepuff
Foto:Meli Petersson Ellafi
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Läs dagens DN här

 Som PDF. Tekniska problem med e-tidningen – läs dagens DN här.

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons: