På sajten donor.nu förmedlas kontakt mellan personer i Sverige som söker efter, eller vill donera, ägg eller spermier. Surrogatmödrar, alltså kvinnor som kan tänka sig att bära och föda ett barn för någon annans räkning, förmedlas också.

– Det finns inget forum för de här människorna i dag. Vad ska de göra? Annonsera på Blocket? säger sajtens upphovsman Tony Jakobsson till Dagens Medicin.

Han liknar det hela vid en dejtingsajt, där folk kan registrera sig och vara anonyma inför varandra tills de bestämmer sig för att träffas. Eventuella arvoden får personerna själva komma överens om.

Barn som blir till genom de donationer som sjukvården förmedlar har laglig rätt att få veta sitt genetiska ursprung när de blir myndiga. Där skiljer sig Sveriges lagstiftning från exempelvis den i Danmark, där en könscellsdonator kan välja att vara helt anonym. Tony Jakobsson säger att han fick idén till sin förmedlingssajt sedan en släkting hade beklagat sig över att det var så "märkliga lagar" i Sverige.

Marianne van Rooijen, verksamhetschef för kvinnokliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, tror inte att lagstiftningen är orsak till att det är brist på ägg- och spermadonatorer i landet.

– Man tänker inte på att möjligheten att donera finns, helt enkelt, säger hon till TT.

– Man kan ju förstå att det är jättejobbigt för dem som står i kö i väntan på behandling. För man får ju vänta. Därför finns det en marknad för sådant här.

Bara i Stockholm står 1.700 par i kö, varav 70 procent är lesbiska par, säger Marianne van Rooijen.

På Socialstyrelsen känner man inte till sajten och kan därför inte säga om de följer lagen eller inte.

– Om man driver en dejtingsajt för folk som vill träffa någon att skaffa barn med kan jag spontant inte se något hinder. Men om det mer handlar om affärsuppgörelser vid donation och att man i vinstsyfte förmedlar könsceller, då kan det bli problem, säger Elin Siljehag, jurist på Socialstyrelsen.