Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Korpar planerar lika bra som människoapor

Korp.
Korp. Foto: Hasse Holmberg

Svenska forskare har för första gången visat att korpar planerar för framtiden minst lika bra som stora apor. Avancerade kognitiva förmågor har alltså utvecklats flera gånger under evolutionen.

Korpar kan välja avstå från en omedelbar belöning för att få en bättre längre fram, och kan också planera för framtida möjliga händelser. Tidigare har forskare bara sett beteendet hos människor och människoapor.

– Vi har gjort samma studier som görs på apor på korpar. Korparna klarade uppgifterna minst lika bra som människoapor, framför allt byteshandeln, säger Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi vid Lunds universitet.

Korpar är ättlingar till dinosaurierna, så vår gemensamma förfader levde för 320 miljoner år sedan. Att de ändå visar samma beteenden betyder att deras hjärnor har utvecklat lika avancerade förmågor på egen hand.

– Det är inte bara en förmåga, utan en samling förmågor som jobbar tillsammans för att lösa uppgifterna, säger Mathias Osvath.

Korparna måste förstå att en handling leder till något annat, och de måste vara flexibla och bland annat kunna bryta invanda beteenden. Även deras minne måste hjälpa dem att lösa uppgiften.

– Att det har utvecklats flera gånger under evolutionen öppnar frågor vilka principer som ligger bakom komplex kognition, säger Mathias Osvath.

Fåglarna fick lära sig att öppna en låda genom att släppa ner en sten i ett rör, och att andra föremål inte kunde användas. Någon dag senare fick de vara vid lådan, som då innehöll en matbit, utan att ha något verktyg att öppna med. Efter en timme, i en annan miljö, fick korparna välja mellan stenen och de andra föremålen.

Nästan varje gång valde de stenen, och när de efter 15 minuter fick komma till lådan igen använde de stenen för att få matbiten.

– 15 minuter ligger bortom det som närminnet klarar av, säger Mathias Osvath.

Fåglarna fick också lära sig att byta ett visst föremål mot en godbit från en av forskarna, och valde i stort sett alltid föremålet när de var i en annan miljö, även om rätt forskare inte var närvarande. Även när de kunde få en mindre god matbit föredrog de oftast verktyget eller bytesföremålet.

Även när korparna fick vänta tills nästa dag innan de fick se lådan igen eller träffa rätt forskare lyckades de lika bra. Resultaten publiceras i veckan nummer av tidskriften Science.

Tidigare studier som har visat att kråkfåglar kan planera för framtiden har handlat om att samla mat.

– Därför valde vi att undersöka saker som korpar definitivt inte gör i naturen, som att använda verktyg och idka byteshandel. Till skillnad från människor och apor hade våra korpar bara använt verktyg fem gånger, i träningen de fick för att använda lådan, säger Mathias Osvath.

En av korparna, honan Nane, hittade en egen lösning. Istället för att släppa ned stenen fyllde hon röret i lådan med barkbitar från marken och pickade på dem tills godbiten ramlade ut. Den dominanta hane Siden var rädd för apparaten, och ville inte använda den. Han ser också ut att lyckas sämre än de andra med byteshandeln.

– Han försökte lura oss och behålla grejerna själv. Det är typiskt för dominanta korpar. De vill visa att det är de som bestämmer vad vi ska göra, säger Mathias Osvath.

Fakta: Korpstudien

Studien gjordes av Mathias Osvaths och hans kollega Can Kabadayi, och resultaten publiceras i veckan nummer av tidskriften Science.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.