Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Krig och politik kylde ner klimatet

Forskare har funnit ett svar på varför temperaturökningen avstannat de senaste 15 åren.
Orsaken är förbudet av de ozonförstörande freonerna – som inte bara bryter ned ozon utan också är kraftfulla växthusgaser.

Freonerna, eller klorfluorkarbonerna (CFC), började fasas ut globalt när det så kallade Montrealprotokollet trädde i kraft 1989.

Protokollet har setts som ett av de bästa avtalen någonsin. Utan avtalet hade möjligen jordens skyddande ozonskikt blivit så skadat att ozonhålen över polartrakterna har blivit extremt svårläkta.

Då tänkte ingen på att freonerna också bidrog till klimatuppvärmningen. Men faktum är att de är extremt potenta i jämförelse med koldioxid – och uppenbart är att deras bidrag till klimatuppvärmningen har underskattats att döma av den nya studien.

Avmattningen av temperaturökningen sedan 1998 har förbryllat många och var bland annat ett hett samtalsämne inför publiceringen av den senaste rapporten från FN:s klimatpanel i september i år.

Det har gissats att oceanerna kan ha lagrat en del av överskottsvärmen, och att man tidigare överskattat klimatets känslighet för förändringar. De nya – och överraskande – resultaten visar att det hela snarare är en effekt av Montrealprotokollet.

Men utfasningen av freonerna är inte enda gången som mänskligheten kylt ned klimatet de senaste 100 åren. I studien, som publiceras i Nature Geoscience, avslöjas också att uppvärmningen tillfälligt hejdades under de båda världskrigen, samt delvis under den stora depressionen på 1930-talet.

Orsaken är givetvis att utsläppen av växthusgaser minskade kraftigt under krigsåren när ländernas infrastruktur slogs sönder och produktion och konsumtion underordnades krigföringen.

Inte heller är det förvånande att utsläppen föll drastiskt när industrin gick på halvfart under depressionen.

Krig kan med andra ord vara bra för klimatet, liksom vissa politiska händelser och beslut. Den statistiska metod som forskarna använt i den nya studien visar klart och tydligt att den långa fredsperiod som inleddes 1945 snart gav upphov till drastiskt stigande utsläpp av växthusgaser.

Runt 1960 började detta märkas – det året syns de första tecknen på att temperaturerna är på väg upp på tidigare oanade nivåer.

Värst var temperaturhöjningen under perioden 1980 till 1998. Då steg kurvan brant från år till år. Det var också då som klimatförändringen blev ett allmänt känt begrepp. Det var då vi fick en klimatkonvention och ett globalt klimatavtal (Kyotoprotokollet).

Avtalet har som bekant inte haft den effekt som många hoppats på, och många har börjat misströsta om framtiden – men den nya studien visar att det finns hopp. Minskningar av växthusgasutsläppen ger snabbt och omedelbart en nedkylande effekt på klimatet, vilket kurvorna för krigsåren tydligt visar.

Likaså visar utfasningen av freonerna att en kraftig minskning av vissa växthusgaser ger förbluffande snabba resultat, som avmattningen av uppvärmningen de senaste 15 åren.

Forskarna påpekar att freonminskningen inte är den enda faktorn bakom avmattningen. Även metanutsläppen från jordbruket har reducerats under samma tid, genom nya jordbruksmetoder i många länder. Men tillsammans har de haft överraskande positiva effekter på klimatet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.