- Det har varit en lite krokig väg. Det är ingenting jag är stolt över och inget jag vill rekommendera andra, säger Peter Agre.
Till slut blev det ändå ett Nobelpris. Årets intressantaste pris rent vetenskapligt, eftersom det belönar grundläggande kunskap om människokroppen, som var totalt okänd för bara femton år sedan.
Men häpnadsväckande nog blev det ett kemipris. Själv hörde jag Peter Agre tala på Karolinska institutet för ett par år sedan, och har sedan dess varit övertygad om att han skulle få medicinpriset inom en snar framtid.
- Ja, att det blev kemi var nästan en ännu större överraskning än själva priset. Karolinska har bjudit in mig flera gånger och jag förstod ju att de var djupt intresserade. Men jag är helt överväldigad över att få Nobelpris överhuvudtaget. Det spelar ingen roll om det är kemi, medicin eller fred.
Peter Agres pappa var professor i kemi och han var vän till den legendariske kemisten Linus Pauling, som fick först ett kemipris och senare ett fredspris för sitt arbete mot kärnvapen.
- Jag träffade honom när jag var liten, och även om jag inte på något sätt vill jämföra mig med honom, så visst blev jag inspirerad.
Liksom Linus Pauling är Peter Agre mycket intresserad av politik. Egentligen mer än av vetenskap. I dag är han djupt engagerad i miljöfrågor, som till exempel växthuseffekten, och frågor om mänskliga rättigheter.
Han vill gärna få ut information i Sverige om Thomas Butler, en mikrobiolog i Texas som har jobbat på Karolinska institutet och är gift med en svenska. Thomas Butler sitter i husarrest och riskerar sjutton miljoner dollar i böter och livstids fängelse. Han anklagas för 69 olika punkter, där de allvarligaste handlar om att prover med pestbakterier har försvunnit från hans laboratorium.
- Han är världens främste expert på pest, en sjukdom som fortfarande finns i Afrika. Jag har själv haft honom som lärare. Han har hanterat proverna som han alltid har gjort. Men efter elfte september greps Amerika av panik för bioterror.
Peter Agre tänker använda en del av sina Nobelpengar för att hjälpa Thomas Butler med rättegångskostnader.
Med sig i Stockholm har Agre ett sällskap på tjugosju familjemedlemmar, kolleger och vänner. Inklusive sin svenskättade mamma Ellen, som talar en del svenska, och en bror som har åkt Vasaloppet tio gånger. När Nobelfestligheterna är över ska de åka till en by utanför Lund och hälsa på en kusin som fyller 65 år.
Sin Nobelprisbelönade forskning om akvaporiner - cellernas vattenkanaler - hoppas han nu kunna styra in på spår som handlar om tredje världens sjukdomar.
- Jag tror att man skulle kunna utnyttja akvaporin för att göra en medicin mot malaria, som dödar tre miljoner barn varje år.
En annan tillämpning är stroke. Människor som drabbas av stroke dör ofta av att hjärnan sväller. Det skulle en medicin som påverkar akvaporin kunna hejda.