Under två veckor besöker DN:s reportrar tio privata läkarmottagningar i Stockholm. Vi vill veta hur lätt det är att få antibiotika mot bihåleinflammation. Flera studier visar att antibiotika har en blygsam effekt mot bihåleinflammation.

Den onödiga användningen driver också på det växande problemet med motståndskraftiga (resistenta) bakterier. Dessutom slås kroppens naturliga bakterieflora ut i flera månader.

• Nio av tio läkare skriver ut antibiotika trots att vi är fullt friska.

• Majoriteten av läkarbesöken är över på fem minuter.

• Bara hälften av läkarna tittar oss i näsan.

• Ingen nämner risken med resistensutveckling eller ber oss vänta ett par dagar för att se om besvären lättar av sig själva.

• Tre läkare skriver ut preparat som slår bredare och därmed skyndar på resistensutvecklingen i stället för det rekommenderade förstahandsvalet Kåvepenin.

• En läkare tvekar först att skriva ut antibiotika, men ger vika när reportern säger att hon inte kan vara borta från jobbet mer.

• En enda säger nej.

– Det finns ett tydligt samband mellan hög antibiotikaförbrukning i samhället och spridningen av resistenta bakterier. Antibiotikaanvändning utan avsedd effekt innebär risker för biverkningar hos patienten och resistensutveckling. Därför spelar varje penicillinkur roll, säger läkaren Christer Norman, som varit med och tagit fram de nationella rekommendationerna för behandling av bihåleinflammation.

Misstänkt bihåleinflammation är en mycket vanlig diagnos. Omkring 150.000 fall diagnosticeras varje år av allmänläkare i Sverige. Nästan alla behandlas med antibiotika.

– Ändå påverkar antibiotika sjukdomstiden väldigt lite. Studier visar att spontanläkningen är hög och komplikationer är ovanliga, säger Christer Norman.

Under läkarbesöken påstår sig DN:s reportrar ha varit förkylda av och till senaste månaden, men inte just nu. Vi säger att vi inte har feber, men smärta under båda ögonen. Därmed hamnar vi i den grupp som enligt rekommendationerna har tveksam nytta av antibiotika. Läkaren ska titta i näsan för att se om där finns varigt snor. Är näsan ren ska vi inte få antibiotika, utan till exempel nässprej.

– Om en patient beskriver sina symtom på det viset som ni gjorde är det rätta att vänta med antibiotika. Möjligen kan man ge ett recept i reserv om patienten inte blir bättre om fyra, fem dagar. Läkaren ska också diskutera för- och nackdelar med penicillin med patienten. Åtminstone ska läkaren säga att man inte ska ta antibiotika i onödan, säger Christer Norman.

Har du drabbats av resistenta bakterier? Kommentera här!