Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Landaren tog mark på kometen

Världshistoriens första landning på en komet är avklarad. Den europeiska sonden ”Philae” står nu på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, 510 miljoner kilometer från jorden. Men exakt hur det gick är inte klart än.

– Philae är på kometen och talar med oss, sa Stephan Ulamec på europeiska rymdstyrelsen Esa strax efter klockan fem.

Budskapet möttes av jubel och applåder eftersom ”Philae” hade lyckats landa på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, efter tjugo års planering, tio år i rymden och sju timmars nedfärd från moderskeppet Rosetta.

Men tre timmar senare kom nya bud från Stephan Ulamec.

– Det verkar som att vi inte bara landade en gång på kometen. Vi landade två gånger.

Allt gick inte som planerat vid landningen. Harpunerna som skulle förankra ”Philae” i kometens yta löstes aldrig ut. Istället verkar den lilla landaren, stor som en tvättmaskin, ha studsat upp igen, långsamt svävat över kometkärnans yta och efter en timme landat på en ny plats.

– Att landa på en komet är inte enkelt, och det har gått oväntat bra, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik IRF i Uppsala.

– Vid landningen stod det 1-0 till oss. Nu känns det som 1-1, säger Hans Nilsson vid IRF i Kiruna.

Det är första gången någonsin en rymdsond landar på en komet. ”Philae” saknar egna styrraketer och gravitationskraften från kometen är mycket svag, så den släpptes från ”Rosetta” drygt 20 kilometer över kometen var det nödvändigt att den hade exakt rätt riktning och hastighet för att hamna rätt på kometkärnan.

Forskarna visste inte på förhand hur landningsplatsen såg ut i detalj och om ytan är hård, mjuk eller porös. Om Philae hade hamnat i en backe, i en grop, på en stor sten eller upp och ned hade det varit kritiskt. Harpunerna skulle se till att landaren inte skulle studsa ut i rymden igen. Men nu verkar den alltså stå kvar på kometen, trots att de aldrig löstes ut, fast på en annan plats än den forskarna hade valt ut.

Sonden har varit på väg till kometen sedan i mars 2004. ”Rosetta” och ”Philae” byggdes alltså för mer än tio år sedan.

– Att grejerna fortfarande fungerar efter tio år är fantastiskt, säger Anders Eriksson, forskare vid IRF i Uppsala.

Under natten och på torsdagen ska forskarna vid Esa fortsätta att gå igenom data och ta reda på mer om vad som kan ha hänt under ”Philaes” första timmar på kometkärnan.

Den totala kostnaden för den europeiska rymdstyrelsen Esas Rosetta-expedition inklusive landningen på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenk är 1,4 miljarder euro.

– Det är roligt att detta är något som Europa gör och faktiskt är världsledande på. Vi är inte b-laget, säger Anders Eriksson.