Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Lite sömn och trötthet har svagt samband

Hur många timmar vi sover avgör inte hur trötta vi är, visar ny forskning. En stor del av dem som sover få timmar mår bättre än dem som sover längre om natten.

– Vi tror att ärftlighet avgör vårt sömnbehov, säger sömnforskare Torbjörn Åkerstedt.

Det finns väldigt svagt eller inget samband alls mellan antalet timmar vi sover och hur trötta vi är. Det visar ny, ännu opublicerad forskning från Stressforskningsinstitutet som undersökt sömnrutiner bland svenskar.

– Tvärtom mot vad de flesta tror måste man inte vara trött för att man sover kort tid. Långtidssovare mår inte bättre än korttidssovare. En stor andel av dem som sover kort tid, mindre än sex timmar per natt, gör det just för att de kan det, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och enhetschef vid Stressforskningsinstitutet.

Samma mekanism som gör att också vårt matbehov är individuellt, alltså ärftlighet, kan också avgöra vårt sömnbehov, menar Torbjörn Åkerstedt.

– Vår hypotes är att vissa individer föds med förmåga att återhämta sig mer effektivt och snabbare bygga upp energiförrådet i hjärnan, säger han.

En förklaring till att långtidssovare mår sämre, är att de kan vara trötta av andra orsaker än sömnbrist, enligt Torbjörn Åkerstedt, som också punkterar föreställningen om att yngre människor är piggare än äldre.

– Vi blir piggare ju äldre vi blir, i alla fall upp till 66–70 års ålder, medan vi är som tröttast mellan 20 och 25 års ålder, säger han.

Därför minskar också vårt sömnbehov med åldern. Yngre har en hjärna som fortfarande utvecklas och producerar mer tillväxthormon, något som drar mycket energi och också kräver mer vila. Medan 20-åringar i snitt behöver 8,5 timmars sömn per natt, kan 60-åringar nöja sig med sex timmars nattsömn.

Men de nya rönen ska inte tolkas som att vi ska dra ned på antalet timmar vi sover, betonar Torbjörn Åkerstedt.

– Många försöker visa sig effektiva genom att sova få timmar. Men det är ett misstag. Vi vet att sju timmars nattsömn trots allt ger optimal överlevnadstid. Men känner vi oss utvilade under dagen, så har vi fått tillräckligt med sömn under natten, säger han.

Många som sover mindre än fem timmar per natt, mår dock inte bra av det. Var fjärde svensk har sömnproblem, hos 11 procent av befolkningen kan sömnproblemen klassas som svåra eller mycket svåra.

Just nu undersöker Stressforskningsinstitutet hur sömnbrist också påverkar hjärnans frontala delar, där vår förmåga till empati sitter. Men det är inte bara tanken som skadas av för lite sömn.

Får vi ingen sömn alls, försämras immunförsvaret redan efter ett dygn. Pågår sömnbristen i upp till tre till fem år, riskerar den att leda till åldersdiabetes, och fyra till fem års sömnbrist kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar.

Uppmaningen som ges vid många av landets sömnskolor: att sova färre timmar under en övergångsperiod för att på så sätt komma fram till sitt individuella sömnbehov, är en godtagbar metod, enligt Torbjörn Åkerstedt.

Däremot invänder han mot en uppgift som förmedlas i en manual vid Sömnskolan i Sandviken, att en så stor andel som 20 procent av den vuxna befolkningen behöver mindre än sex timmars sömn per natt.

– Vi vet inte hur många av oss som behöver färre timmars sömn. Det vi vet är att andelen som regelbundet sover mindre än fem timmar per natt ligger kring 5 procent, säger han.
Sömnbrist kan i sig vara den utlösande faktorn bakom depression. Men både i USA och i Sverige används sömnlösheten också som behandling – mot depression.

När vi är vakna tillverkar kroppen ämnet serotonin, som har en antidepressiv effekt. När vi sover avstannar den produktionen. En deprimerad patient kan hållas vaken under uppsikt om natten för att få i gång serotoninproduktionen. Men Torbjörn Åkerstedt tvivlar på att metoden sprider sig på bred front.

– Den är tänkt som en akut behandling, inget som ska tillämpas på sikt. Långvarig sömnlöshet kan i stället framkalla depression, säger han.

Fakta: Historisk sömn

Idén om 8 timmars sömn kommer från kung Alfred den store av England på 800-talet, som uppmanade till att under dygnet be 8 timmar, arbeta 8 timmar och sova 8 timmar.

Fram till mitten av 1800-talet när glödlampan kom delade man in sömnen in två omgångar under natten. Först lade man sig vid åttatiden och sov omkring fyra timmar. Sedan vaknade man och sysslade med annat runt midnatt, innan man sov ytterligare fyra timmar.

Fakta: Sömn och djur

Bland däggdjuren varierar sömnvanorna.

Medan elefanter sover omkring tre timmar per dygn, är fladdermusen en riktig sjusovare som gärna sover bort 20 timmar av dygnet.

Råttor som hindras från sömn dör inom loppet av två veckor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.