Dina små samarbetspartner i tarmen kan påverka både din fysiska och psykiska hälsa. Och deras sammansättning beror på vilken mat och vilka mediciner du brukar äta.
Svampar lever ju i symbios med träd, som framgår av artikeln här intill. Vi människor lever också i symbios – med ungefär ett och halvt kilo tarmbakterier av många olika arter.
Kunskapen om dessa tarmbakterier har exploderat det senaste året, tack vare ny teknik.
I mars förra året presenterade forskare för första gången en stor dna-analys av livet i våra tarmar. Den visade att bakterierna i en människas tarmar tillhör många olika arter och tillsammans har flera hundra tusen gener, minst tio gånger fler än de tjugo tusen gener som utgör vår egen arvsmassa.
I våras visade delvis samma forskare att människor kan sorteras in i tre huvudgrupper, beroende på vilka arter som dominerar tarmfloran.
Men vad händer om man låter folk byta diet, undrade en amerikansk forskargrupp. De testade på några försökspersoner och redovisar sina resultat i veckans nummer av tidskriften Science.
Det visade sig att bakteriefloran började ändra på sig redan efter ett dygn, när inbitna köttätare började äta en mer växtbaserad diet. Men de lät sig inte rubbas från sin ursprungliga huvudgrupp. Efter tio dygn låg försökspersonerna fortfarande kvar där de hade börjat, nämligen i den tarmflora som domineras av Bacteroides och är vanligast i rika länder.
Forskargruppens slutsats är att tarmbakterier bara låter sig påverkas av mycket långsiktiga livsstilsmönster. Den insikten kan ha konsekvenser för en rad sjukdomar, såsom fetma, diabetes, allergier och inflammatoriska tarmsjukdomar.
New York-forskaren Martin Blaser pläderade i förra veckans nummer av Nature för att läkare ska sluta slå ihjäl barnens tarmflora med onödiga antibiotikakurer. Enligt Blaker kan konsekvenserna för tarmfloran vara ännu värre än problemet med antibiotikaresistens, som ju också till stor del beror på släpphänt medicinering.
Det är fullt möjligt att tarmbakterierna aldrig helt återhämtar sig efter en antibiotikakur, skriver Blaker. Han påpekar att grisar och kor som får antibiotika blir större och fetare. Preliminära resultat från Blakers laboratorium visar samma effekter på möss, och han misstänker ett liknande samband hos människobarn.
Och inte nog med att en störd tarmflora kan leda till fysiska åkommor. Den kan också ge psykiska problem som depression och ångest. Det antyder en studie som publicerades i tidskriften PNAS i tisdags.
Irländaren John Cryan och hans medarbetare har matat möss med foder som innehåller mjölksyrebakterier. Sen gjorde de psykologiska test på mössen och jämförde dem med andra möss. De såg tydliga skillnader. Mössen som hade fått mjölksyrebakterier presterade betydligt bättre både på test som anses mäta graden av ängslighet och på sådana som mäter energi och livsvilja.