Livsmedelsverket slappare än MacDonalds

De flesta av dessa påbud har åtminstone någon sorts substans. Varken akrylamid eller bensen är nyttiga ämnen, även om de halter som finns i vanliga livsmedel knappast påverkar folkhälsan så att det går att mäta.

Kolhydrater med låga GI-värden, det vill säga sådana som kroppen omsätter långsamt, är förvisso bättre än snabba kolhydrater som socker, finmalet vetemjöl och potatis. Svenska Livsmedelsverkets näringsrekommendationer innehåller också kloka synpunkter om bland annat frukt och grönsaker.

Men verket har inte något vetenskapligt stöd för sin ambition att svenska folket ska få 30 procent av sitt näringsintag från fett.

En gigantisk, amerikansk undersökning som publicerades för ett par månader sedan lyckades inte visa några hälsofördelar när 50.000 medelålders kvinnor utsattes för massiv anti-fettpropaganda under åtta års tid.

Tvärtom har den grekiska forskaren Antonia Trichopoulou visat i stora, välgjorda studier att folk som äter en traditionell grekisk diet klarar sig mycket bättre från cancer och hjärt- och kärlsjukdom än andra. I en sådan diet kommer 40,3 procent av energiinnehållet från fett, visade hon förra året i en analys.

Den senaste tidens forskning har slagit fast hur viktigt det är att människor får i sig vissa nödvändiga fettsyror som inte kroppen klarar av att bygga själv. Det gäller framför allt så kallade omega-3-fettsyror.

Samtidigt framstår det som allt klarare att så kallade transfettsyror skall undvikas till varje pris. I förra veckans nummer av New England Journal of Medicine gör den ledande amerikanska folkhälsoforskaren Walter Willett en grundlig genomgång av kunskapsläget.

Transfetter finns framför allt i friterad snabbmat, bageriprodukter, margarin, kex och snacks. De tillverkas medvetet av livsmedelsindustrin, eftersom de är hållbara och praktiska att hantera.
Men de är definitivt hälsovådliga - mer än något annat näringsämne. Bara två till sju gram om dagen ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom med 23 procent.

Danmark har tagit konsekvensen av denna kunskap och har en maxgräns på två procent transfetter i livsmedel. Kanada överväger ett förbud.

Svenska livsmedelsverket ligger långt efter, även om de har slutat påstå att transfetter inte är något problem, som det stod på deras hemsida tills för bara ett par år sedan.
Den så kallade Nyckelhålsmärkningen tillåter matfett och bredbara produkter som innehåller upp till 33 procent transfett. Så höga halter är alltså inte bara lagliga, de får dessutom märkas med Livsmedelsverkets särskilda nyttighetsstämpel.

Till och med svenska MacDonalds är mera på hugget. Företaget bytte förra året friteringsolja från en med 19 procent transfett till en med 5 procent, enligt egna uppgifter.

Danska MacDonalds, som alltså är utsatta för en hårdare press från myndigheterna, jobbar ännu hårdare. Deras pommes frites och friterade kycklingbitar innehåller knappt något transfett alls, enligt en oberoende undersökning som också publicerades i New England of Journal förra veckan.

Det går alltså att skippa transfetter och slippa mycket onödig sjukdom, men det kräver att viljan och kunskapen finns.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut