Lögndetektorer fungerar inte

- Vetenskapliga förlag ska ju inte ge efter för påtryckningar bara för att kommersiella intressen inte gillar resultaten. Det är ju helt tokigt! Företaget får väl argumentera emot i stället, sådana är vetenskapens spelregler, säger Kåre Bremer som är rektor för Stockholms universitet.

De två forskarna är Francisco Lacerda, professor i lingvistik vid Stockholms universitet, och Anders Eriksson, professor i fonetik vid Göteborgs universitet. Båda är högt ansedda inom sitt fält, med många publiceringar i tunga vetenskapliga tidskrifter.

För ett år sedan publicerade de en artikel i tidskriften "The international journal of speech, language and the law", en specialtidskrift som läses bland annat av röstexperter som arbetar för polisväsende och säkerhetstjänster.

Titeln var "Charlatanry in forensic speech science" och innehållet redogör för de senaste 50 årens forskning inom området lögndetektorer. Slutsatsen är att det inte finns något som helst vetenskapligt stöd för att lögndetektorer skulle fungera.

- Vår artikel fick stort genomslag. Bland annat vet jag att den har cirkulerat på flera polislaboratorier, och även inom amerikanska säkerhetstjänsten, säger Anders Eriksson.

Men för en tid sedan blev det brittiska förlaget Equinox, som ger ut tidskriften, uppvaktat av det israeliska företaget Nemesysco Limited, som tillverkar lögndetektorer. Företaget krävde att artikeln skulle dras in. Förlaget beslutade att göra så.

Pappersupplagan av tidskriften var ju redan distribuerad till prenumeranter runt om i världen. Men nätversionen togs helt enkelt bort. I stället publicerade förlaget en ursäkt. Där står bland annat att företaget Nemesysco borde ha fått vara med och utforma artikeln, och att den innehåller flera felaktigheter. Det framgår inte vilka felaktigheter det skulle vara.

DN har försökt komma i kontakt med förlaget för att få klarhet i den frågan, men förlaget har valt att inte svara.

Francisco Lacerda och Anders Eriksson planerar nu att arbeta om artikeln och få den publicerad i en annan vetenskaplig tidskrift.

De anser att frågan är mycket viktig, eftersom myndigheter och företag i flera länder köper in lögndetektorer för stora belopp och använder dem, trots att det helt saknas belägg för att de fungerar.

- I England har försäkringsbolag och banker köpt lögndetektorer. Inrikesdepartementet har beslutat använda dem i försäkringskasseärenden, för att avslöja fuskare, säger Anders Eriksson.

Det finns forskning som visar att folk ljuger mindre, om de luras att tro att en apparat kan avslöja deras lögn. Men det är en helt och hållet psykologisk effekt. Apparaterna i sig själva presterar inte bättre än slumpen, försäkrar både Anders Eriksson och Francisco Lacerda.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut