Det här är vårt sista tillslag i serien ”Bakterierna slår tillbaka”. Jag hade gärna velat avsluta med ett stort reportage från något laboratorium där de forskar fram nya lovande antibiotika. Men det vore att göra våld på sanningen.
Visst finns en och annan ny antibiotikakandidat. Någon har nyss nått marknaden, och en testas nu i stora kliniska försök. Men oftast handlar det om grundforskning på ett mycket tidigt stadium. Och där kommer de flesta nya antibiotikakandidater tyvärr att stanna.
Läkemedelsföretagen är inte så benägna att satsa, eftersom antibiotika ska användas så lite som möjligt och snart tappar udden mot resistenta bakterier. Det är mycket mer lönsamt att tillverka mediciner som folk ska äta i många decennier, som blodfettssänkare. En del nygamla metoder är mycket intressanta:
I Georgien och Polen pågår försök med så kallade fager – virus som dödar bakterier. De har visat goda resultat mot exempelvis resistenta urinvägsinfektioner. Några forskare testar den antibakteriella effekten hos metallen silver. Men den bistra sanningen är att alla dessa metoder, både nya och nygamla, är otillräckliga.
Det pågår ett krig mellan bakterierna och människans antibiotika. Människan har lett den kampen i ett halvt århundrade. Men nu håller bakterierna på att gå om. De utvecklar sin resistens snabbare än människan utvecklar motåtgärder.
Nya preparat är bara en liten del av lösningen. Framför allt måste vi strama åt, så att dagens antibiotika får bevara sin verkan så länge så möjligt. Faktum är att det går. Det visar exemplet med djuren. I USA och stora delar av världen får grisar, nötboskap, kycklingar, räkor och fiskar antibiotika i maten för att de ska växa snabbare.
Men i EU är det numera förbjudet att använda antibiotika för att öka tillväxten. Förbudet infördes redan på åttiotalet i Sverige. Sedan dess har antibiotika till djur i vårt land minskat med 64 procent. Nu ska Sverige driva frågan om resistenta bakterier både under ordförandeskapet i EU och i biståndssammanhang.
Det är vackert så. Vi har en del att komma med, för många länder är mycket, mycket slappare än Sverige i sin antibiotikahantering.
Men DN:s serie visar att vi har en del att åtgärda även hemma i Sverige. Nio av tio läkare skrev ut antibiotika till våra friska reportrar, helt emot reglerna. Läkare trotsar hygienregler och behåller sina vita rockar trots förbud.
Sverige kanske ska sopa lite bättre framför egna dörrar först, när vi nu ska gå ut i världen som antibiotikamissionärer.