Luften i Stockholms tunnelbana innehåller tio gånger fler partiklar än stadens mest förorenade gator. Nu visar svenska forskare att tunnelbanans partiklar dessutom skadar mänskliga lungceller mera än gatupartiklarna.
Rent teoretiskt skulle tunnelbaneluften kunna vara fyrtio till åttio gånger farligare för människans lungor, enligt den nya studien, som publiceras i tidskriften Chemical Research in Toxicology.
Det som gör artikeln särskilt intressant är att fotograf Lennart Nilsson har fotograferat partiklarna när de angriper cellerna. Man kan tydligt se på hans bilder att tunnelbanans järnpartiklar är vassare än de mindre och rundare partiklarna från gatan.
Bakom studien står, förutom Lennart Nilsson, Lennart Möller som är professor i toxikologi och doktoranden Hanna Karlsson på Karolinska institutet.
Forskargruppen har testat mänskliga lungceller som har odlats i laboratorium. Lungcellerna har utsatts dels för partiklar från en tungt trafikerad gata i Stockholms innerstad, dels för partiklar från Mariatorgets tunnelbanestation.
Sedan tidigare är det känt att tunnelbanan innehåller tio gånger mer partiklar än gatluften, i synnerhet de lite större partiklarna som är under tio mikrometer.
Det är också väl känt från undersökningar på stora befolkningsgrupper att förorenad luft orsakar både skador på lungor och hjärt- och kärlsjukdomar. Bland annat visade en stor studie från Kalifornien som publicerades i höstas, att barns lungor skadas för livet om de växer upp nära hårt trafikerade gator.
- Men tunnelbanepartiklarna är mycket mer potenta att skada cellernas DNA. De är åtta gånger mer potenta, säger Lennart Möller.
Hans laboratorieförsök visar också att partiklarna från tunnelbanan - som till största delen består av järn - är fyra gånger mer benägna att framkalla så kallad oxidativ stress på lungcellerna.
Oxidativ stress innebär att cellerna angrips av så kallade fria radikaler, molekyler som är ofullständiga och reagerar häftigt med ämnen i cellerna.
Det är ännu inte klarlagt i vilken utsträckning försöken på odlade lungcellerna kan översättas till skador på levande människor.
Det måste utforskas vidare, skriver forskargruppen i sin artikel.
- Men försöket är hyfsat likt exponering för människor. Det handlar ju både om en högre koncentration och en starkare effekt. Det här är bland de starkaste miljöer man kan hitta, säger Lennart Möller.
Han och hans medarbetare skriver i artikeln att det finns all anledning att ta resultaten på allvar, med tanke hur många människor som varje dag vistas i tunnelbanemiljö.