Madagaskar ska tredubbla sina naturreservat. Forskare har räknat ut var reservaten ska ligga för att göra maximal nytta. Vilket vackert exempel på evidensbaserad naturvård!
Från och med i år ska en tiondel av Madagaskar vara naturskyddade områden.
Det är en glädjande nyhet för hela världen. Madagaskar är nämligen en så kallad biologisk hot-spot, med väldigt mycket mångfald inklämd på liten yta. Sådana hot-spots utgör bara två procent av världens landyta, men de innehåller hälften av alla växter och sjuttio procent av alla ryggradsdjur.
Men vilka områden ska Madagaskar välja? Naturreservat tenderar ofta att hamna på mark som är oduglig som skogs- och jordbruksmark och har allra minst kommersiellt värde.
Man även tänka sig att skydda områden är de gulligaste stora däggdjuren finns - sådana djur som folk känner igen från djurparker, naturfilmer och bilderböcker.
Madagaskar har valt en bättre väg. De har anlitat en stor internationell forskargrupp som har gått utomordentligt systematiskt tillväga.
För det första har de gjort noggranna inventeringar. Forskare har vandrat miltals i bergen och levt månadsvis i tält bland iglar för att kunna säga vilka organismer som faktiskt finns i ett område.
De har självklart undersökt Madagaskars berömda lemurer - de halvapor som bara finns naturligt på denna ö. Men de har också tittat på myror, fjärilar, grodor, ödlor och växter. Ett nytt avancerat dataprogram har sedan räknat ut vad respektive arter har för utbredningsområde.
Ett annat avancerat program, utvecklat för ändamålet av forskare på Helsingfors universitet, har beräknat var naturreservaten kan göra maximal nytta. Det visar sig bland annat vara längs vissa kustavsnitt och uppe i bergen - ganska oväntade platser.
Forskarna presenterar sina rön i veckans nummer av Science. Och de betonar att deras arbetsmetoder och nya dataredskap kan användas av alla som vill bygga ut naturskyddade områden.
Det här är verkligen ett bra exempel på hur naturvård bör bedrivas. Man kan låna en term från sjukvården och kalla det för evidensbaserad naturvård. Evidensbaserad medicin är ett ganska nytt begrepp. Det går ut på att patienter i första hand ska behandlas med metoder som har visat sig fungera i välgjorda vetenskapliga undersökningar. Åtminstone om vi skattebetalare ska stå för notan.
En självklarhet, kan man tycka. Men DN Vetenskap har precis avslutat en serie kallad "Fiskens sista chans". I denna serie framgår det tydligt hur svenska politiker och myndigheter viftar undan forskares rön med chockerande arrogans.
Visst vore det en bra idé att lära av sjukvården och Madagaskar och införa evidensbaserad fiskepolitik?