Läkaren Vagn Liest placerar en svart spole som ser ut som två ishockeypuckar på Gösta Bexells huvud. Han riktar spolen mot den vänstra pannloben och förklarar att där under, djupt ner i hjärnbarken, sitter depressionen. Det knäpper till i spolen. Gösta blundar och ser ut att slappna av.
– Det känns ungefär som om någon knackar lite lätt med en penna på huvudet. Efteråt kan jag få huvudvärk och bli trött. Värre är det inte, säger han.
Var fjortonde dag kommer 59-årige Gösta Bexell från Vetlanda hit till psykiatriska kliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö för att få sin magnetbehandling, eller transkraniell magnetstimulering, TMS. Han har en hjärnskada efter en trafikolycka för några år sedan. Sannolikt är det därför han drabbades av en långvarig depression. I sex år åt Gösta antidepressiva läkemedel.
– Jag tålde dem inte. Jag fick utslag, blödde i munnen och blev som en zombie, säger han.
Han fick prova den nya magnetbehandlingen TMS. Gösta berättar att han piggnade till redan efter första behandlingen.
– Jag blev klar i huvudet. I dag mår jag bra och har fått ett liv igen, säger han.
Tre hundra deprimerade vuxna har provat behandlingen i Eksjö. Sex av tio har antingen halverat eller helt blivit av med symtom som nedstämdhet och ångest. Behandlingen ges också bland annat i Örebro, Umeå och Skellefteå.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, presenterade nyligen en utvärdering av TMS vid depression. SBU konstaterar att metoden är lovande men att studierna är för få och små för att man ska kunna dra säkra slutsatser. Dessutom vet forskarna inte hur hjärnan påverkas på lång sikt, till exempel om minnet blir sämre.
Behandlingen ges i tio minuter under femton dagar i följd. När Gösta känner det som om någon knackar med en penna på hans skalle har han just upplevt ett epilepsianfall i miniformat.
– Magnetstimuleringen härmar ett epilepsianfall, fast utan kramper, förklarar Vagn Liest, som är överläkare på psykiatrikliniken.
Den elektromagnetiska spolen riktas mot ett område av en femtioörings storlek på pannloben. Under en kort stund framkallar den en stark ström som ger upphov till ett magnetfält i hjärnan. Det ökar bland annat blodflödet i hjärnan.
– Vi vet egentligen inte varför det funkar mot depression. Kanske är det så att halterna av signalämnena serotonin, noradrenalin och dopamin ökar, säger Vagn Liest.
Eftersom det fortfarande finns många frågetecken är TMS i dag inget förstahandsval för deprimerade. Patienten måste först prova antidepressiva läkemedel. Om de inte funkar eller om biverkningarna blir för svåra, kan TMS bli aktuellt.
Vagn Liests erfarenhet är att metoden kan ha effekt på alla grader av depression, utmattningsdepression och årstidsbunden depression. TMS tycks också kunna lindra depression hos parkinsonpatienter.
– Vi drar gränsen vid personer som har en ökad risk att vilja ta livet av sig. I riktigt svåra fall rekommenderar vi elbehandling, det som förr kallades elchock, säger han.
Elbehandlingen är effektivare än TMS. Nio av tio patienter blir av med sina symtom. Men nackdelen är att patienten måste sövas. Dessutom kan minnet påverkas.
– En fördel med TMS är att det är en billig och snabb behandling och patienten behöver inte sövas, utan kan gå hem direkt efteråt.
Hos nästan varannan som har fått TMS kommer depressionen tillbaka efter ett halvår, visar SBU:s rapport. Några av Vagn Liests patienter får därför behandling varje år. Vagn Liest tror att TMS blir en rutinbehandling i framtiden.
– Vi vet bara inte hur vi effektivast ska använda metoden än och hur säker den är på lång sikt. Det behövs fler studier, säger han.