Årets Nobelpris i medicin gläder en luttrad vetenskapsjournalist. Barry Marshalls och Robin Warrens upptäckt av magsårsbakterien Helicobacter pylori har allt man kan begära av en historia som allmänheten ska kunna ta till sig.
Två okända män i en avlägsen krok i världen kämpar mot en oförstående omgivning i över tio år innan deras banbrytande rön tas på allvar.
Nästan alla vet vad magsår är och många har personligen haft stor nytta av upptäckten av Helicobacter pylori när de har blivit botade från svåra lidanden. Det har varit rent rörande att ta emot läsarbrev från människor som vill hälsa och tacka Marshall och Warren.
Fysik- och kemiprisen är desto mer svårsmälta. Mina kolleger på tidskriften The Economists vetenskapssidor skrev i fredags att årets priser "knappast kunde varit nördigare". Jag skulle inte använda precis de orden, men The Economists journalist har onekligen en poäng. Roy Glaubers, John Halls och Theodor Hänschs arbeten inom området "kvantoptik" är framför allt till glädje för fysiker som arbetar i den allra yttersta forskningsfronten. Yves Chauvin, Robert Grubbs och Richard Schrocks utveckling av "metatesen" lär vara till stor nytta inom kemiindustrin. Men det vet vi inte säkert, för Nobelkommittén hänvisade till företagssekretessen och hade svårt att hitta konkreta exempel på metatesens användning.
Visserligen behöver inte Nobelstiftelsen kamma allmänheten medhårs för att upprätthålla sitt varumärke. Men det behöver fysik- och framför allt kemiforskningen, som får allt svårare att dra till sig begåvade studenter.
Några som mer satsar på underhållningsvärdet är tidskriften Annals of Improbable Research. Den har som vanligt delat ut en att antal "IgNobel"-pris (IgNobel betyder ungefär "inte så ädel").
Fysikpriset gick till tre australiska forskare som sedan 1927 har bedrivit ett experiment där tjock tjära får droppa från en behållare. Hittills har den runnit med en hastighet av en droppe vart nionde år.
Kemipriset gick till ett par amerikaner från Minnesota-universitetet som utreder om en människa skulle simma snabbare eller långsammare i sirap.
Medicinpriset gick till ett amerikanskt företag som tillverkar konstgjorda testiklar för kastrerade hundar. De tillhandahålls i tre olika storlekar och i tre olika hårdhetsgrader.
Den inte så ädla konkurrenten till det riktiga Nobelpriset har åtminstone lyckats peta in ett par kvinnor bland årets pristagare. Fredspriset gick till den brittiska kemisten Claire Rind och hennes kollega Peter Simmons. De har mätt den elektriska aktiviteten hos en gräshoppa, när djuret fick titta på några höjdpunkter i filmen "Star Wars".
The Economist har alltså fel. Det kunde visst bli nördigare.