Man kan lära sig att bli lycklig

- De flesta tänker att sådant som pengar, hälsa och äktenskap har stor betydelse för lycka, men det har de inte, säger Sonja Lyubomirsky, professor i psykologi vid Californiauniversitetet.

Hon är del av ett växande område inom psykologin som intresserar sig för livets ljusa sidor.

Mycket av forskningen inom psykologin har annars mest fokuserat på det som kan gå fel.

- Men jag vill hävda att det också är viktigt att studera det som är rätt. Min forskning handlar om att ta reda på vad som gör människor lyckliga. En annan viktig del är att också ta reda på om vi kan göra något åt vår lycka, säger Sonja Lyubomirsky.

Pengar skapar exempelvis inte långvarig lycka. Den slutsatsen drogs redan på sjuttiotalet genom att studera folk som vunnit på lotteri.

Förklaringen, enligt forskarna, är ett fenomen de kallar för hedonisk anpassning. Människor tenderar att vänja sig vid nya saker i sitt liv. När man väl har vant sig vid till exempel en ny bil, att vara gift eller att bo i ett stort hus så får man inte ut lika mycket lycka av det längre. Visserligen finner ekonomiska forskare ett samband mellan länders ekonomiska tillväxt och nivån på människors välbefinnande, men över en viss inkomstnivå är detta samband oklart. Andra studier från exempelvis USA visar att lyckonivåerna inte har ökat sedan mitten av 1900-talet, trots att inkomsterna har gjort det.

- Det förklarar varför vi inte ska försöka söka lyckan i våra ekonomiska levnadsförhållanden, säger Sonja Lyubomirsky.

En annan vanlig uppfattning är att framgång i arbetslivet och i sociala sammanhang gör oss lyckligare. Men enligt Sonja Lyubomirsky är det ofta i stället lyckan som kommer först. Bakom denna slutsats finns 225 olika studier med närmare 275.000 försökspersoner. Hennes analyser av materialet visar att lyckliga människor är mer framgångsrika och har en högre chans att höja sina inkomster.

- Positiva känslor leder i en uppåtgående spiral. När människor känner sig lyckliga känner de sig också oftare mer självsäkra, optimistiska och energiska. Det gör dem också mer omtyckta av andra, säger Sonja Lyubomirsky.

Lycka enligt hennes definition är "ett glatt och förnöjsamt liv".

Ännu en viktig pusselbit över lyckans natur har forskare fått fram genom att studera tvillingar. Ungefär hälften av en individs upplevda lycka går att förklara med gener. Timothy Bates vid universitetet i Edinburgh publicerade förra månaden en studie som bekräftar det stora ärftliga inslaget.

- Vi ser dessutom att det är gener som styr personlighet som har betydelse för individens lyckonivå, säger Timothy Bates.

Närmare 1.000 tvillingpar ingick i studien. De genomgick omfattande personlighetstest och intervjuades om sitt välbefinnande.

Resultatet visar att personer som föds sociala, aktiva, stabila, hårt arbetande och plikttrogna redan från början är bättre rustade för lycka. Enligt Timothy Bates är detta också förklaringen till ett annat mönster som forskarna länge har sett: den nivå av lycka som människor prickar in sig själva på tenderar att förbli ganska konstant under livet.

- Personlighetsdrag är relativt stabila genom livet, och det hjälper oss att förklara detta fenomen, säger Timothy Bates.

Forskarnas nästa steg var att se om även andra kan bli lyckligare av att likna dem som av födseln är utåtriktade, känslomässigt stabila och plikttrogna. Timothy Bates och hans kolleger lät därför 100 personer göra övningar som gjorde att de tillägnade sig en del av de beteenden som de medfött lyckliga visat.

Vissa blev mer plikttrogna av att sätta upp mål som att varje vecka laga något som var trasigt hemma, att städa när det var dammigt eller att göra sina läxor. Andra har blivit mer sociala genom att öva sig på att ha mer kontakt med andra människor.

- Vi tänkte att detta kunde göra människor lyckligare och det kan det visar våra resultat, säger Timothy Bates.

I Kalifornien har Sonja Lyubomirsky och hennes kolleger ställt samman kunskapsläget om vad som styr människors lycka i ett enkelt cirkeldiagram. Hälften upptas av det genetiska utgångsläget. Sedan finns en smal tårtbit, ungefär tio procent, som speglar betydelsen av personliga omständigheter, till exempel om du är gift eller ogift, fattig eller rik, vid god hälsa eller inte och så vidare. Modellen bygger på att statistiskt förklara vad som är orsaken till människors skilda lyckonivåer. En invändning är att hennes forskning är gjord i USA med en hög levnadsstandard och politisk stabilitet.

- De flesta studier är gjorda i väst. Om du lever i ett fattigt och krigsdrabbat område är lyckan förstås mycket mer avhängig av yttre omständigheter än om du är en medelklassperson i de flesta andra länder, säger Sonja Lyubomirsky.

Övriga 40 procent i diagrammet hänför hon till individens eget beteende.

- En stor procentsats styr du själv över. Det betyder att det spelar roll hur du uppför dig och hur du väljer att agera, säger Sonja Lyubomirsky.

I sina experiment kan hon visa att den ärftliga läggningen för ett lyckligt liv går att påverka. Det mesta har att göra med tre nyckelbegrepp: vänlighet, tacksamhet och optimism.

- Det är ungefär som med vikten. Vissa måste jobba lite hårdare än andra för att hålla den vikt de vill ha, säger hon.

Sina erfarenheter av 20 års forskning på området sammanfattar hon i boken "The how of happiness". Där ger hon också goda råd för den som vill höja sin lyckonivå. Grunden är de forskningsresultat som visar att frekvensen av positiva känslor är viktigare än styrkan på dem. Ju oftare desto bättre, alltså.

I en studie har hon jämfört två olika strategier. Under en åttaveckorsperiod fick en grupp varje vecka skriva på ett brev som uttryckte tacksamhet gentemot någon i deras liv. En annan grupp fick varje vecka föreställa sig sin framtid i positivt sken om tio år. Kontrollgruppen skrev bara ner sådant som hänt under veckan. I båda de första fallen drog försökspersonerna nytta av övningarna, men resultatet varierade med den personliga motivationen.

- De olika strategierna går i princip ut på att regelbundet öka mängden positiva känslor. Dessa känslor sammantaget är det som skapar lyckan, säger Sonja Lyubomirsky.

Därför är svaret heller inte det intensiva lyckoruset vid ett stort äventyr eller av droger. En bättre strategi, enligt Sonja Lyubomirsky, är att ta vara på de små ögonblicken av njutning i vardagen, att visa lite vänlighet mot andra, och att uppskatta det du har.

- Det genetiska ger dig en baslinje, och du måste jobba för att nå över den punkten, säger Sonja Lyubomirsky.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut