Män ser bikiniklädda som objekt

- De reagerar på de sexualiserade kvinnorna på samma sätt som de skulle reagera på verktyg, säger Susan Fiske, professor i psykologi vid Princetonuniversitetet i New Jersey i USA.

Den kontroversiella slutsatsen drar Susan Fiske utifrån sin forskning av hur den mänskliga hjärnan bearbetar social information. I en ny studie har hon och hennes kolleger undersökt vad som pågår i huvudet på män som tittar på bilder av lättklädda kvinnor.

Forskarna lät 21 manliga heterosexuella studenter under bråkdelen av en sekund titta på fyra olika typer av bilder på människor. Samtidigt registrerades studenternas hjärnaktivitet med hjälp av magnetkamera, så kallad fMRI.

En av bilderna föreställde en kvinna klädd i bikini, en annan en man i badbyxor. Testpersonerna fick också se en bild av en fullt påklädd kvinna och en liknande bild av en man.

Efteråt gjorde forskarna ett standardiserat minnestest. Bäst minne hade försökspersonerna av den avklädda kvinnokroppen. När forskarna sedan jämförde minnestester med resultaten från magnetkameran fann de ökad aktivitet i ett område av hjärnan som annars brukar förknippas med användning av verktyg, som hammare och såg, när männen tittat på den bikiniklädda kvinnan.

Susan Fiske anser att resultatet överensstämmer med tanken att sexualiserade bilder leder till objektifiering av kvinnor. Det bättre minnet är resultatet av ökad aktivitet i den del av hjärnan som är förknippad med verktygsanvändning.

- När vi objektifierar får vi en mer instrumentell attityd till det vi ser. Det gör oss redo att agera och fokusera på våra egna mål, och inte på personen vi har framför oss, säger Susan Fiske.

Men det som verkligen förvånade forskarna var att några av männen också hade minskad aktivitet i ett område av hjärnan som brukar förknippas med empati. Vanligtvis när en försöksperson uppmanas att tänka på andra personer eller får se bilder på medmänniskor så ökar aktiviteten i mitten av pannloben.

Enligt Susan Fiske är det ett område som används för att läsa av medmänniskors känslor och avsikter.

- Det är samma område som aktiveras om man exempelvis möter en främling i en mörk gränd. Då försöker vi snabbt uppfatta vad den personen har för intentioner, säger Susan Fiske.

Men hos några av de manliga försökspersonerna hände alltså det motsatta. När de tittade på den lättklädda kvinnan kopplades pannloben ner.

Efter försöken fick de 21 männen svara på ett standardformulär som används för att uppskatta mäns kvinnosyn. De män som uttryckte en kvinnoföraktande attityd var också de som hade lägst aktivitet i pannloben.

- För mig var det en chockerande upptäckt. Det betyder att de avhumaniserar kvinnorna. De reagerar som om de ser ett objekt snarare än ett subjekt. Från ett neurologiskt perspektiv tänker de inte på dem som mänskliga, säger Susan Fiske.

- Enda gången som vi har sett något liknande var när vi undersökte hur människor reagerar när de ser bilder på narkomaner och hemlösa, som står så långt ner på sociala skalan att de inte heller räknas som mänskliga, säger Susan Fiske.

I den studien, som publicerades 2006, följde forskarna vad som hände i försökspersoners hjärnor när de fick se bilder av människor som befinner sig lägst på den sociala rangskalan. För två grupper, uteliggare och knarkare, gick aktiviteten i mitten av pannloben ner.

Området har också stor betydelse för människors förmåga att socialt samspela med andra. Många menar att det är här människans empatiska förmåga har sitt ursprung. Rent evolutionärt har den förmågan troligen haft stor betydelse. Under hundratusentals år har människan varit en social varelse, och det har också den mänskliga hjärnan anpassats efter. Evolutionärt kan det ha varit en fördel att kunna sätta sig in i andra männi­skors känslor. Empati har helt enkelt fått gruppen att fungera bättre och bli mer konkurrenskraftig.

Susan Fiskes slutsats är att vissa människor kan stå så lågt i rang att de avhumaniseras. Men forskarna hittade också ett sätt att få i gång hjärnaktiviteten i området igen hos personen som tittade på en bild av en uteliggare. De bad försökspersonen att tänka sig att de jobbade i ett soppkök. Sedan ställde de frågan: Tror du att han skulle tycka om broccoli till lunch?

Susan Fiske anser att hennes studie har betydelse för debatten om sexualiseringen av kvinnor i det offentliga rummet. Den brukar ju dyka upp som ett vårtecken när årets baddräktsmode ska marknadsföras.

- Resultatet är i allra högsta grad relevant för det verkliga livet. Vi vet sedan tidigare att sexualiserande bilder på kvinnor spiller över även på verkliga personer, säger Susan Fiske.
Det, menar hon, har bland annat visats redan på nittiotalet av forskarna Rudman och Borgida som undersökte hur mäns bemötande av kvinnor påverkades om de innan fått se på bilder där kvinnor framställs som sexobjekt.

- Den studien visar att bilder kan spilla över på kvinnor i männens närhet. Jag säger inte att man ska börja censurera, men jag tycker att man ska känna till hur bilder av det här slaget påverkar hur kvinnor bemöts, säger Susan Fiske.

Men svenska hjärnforskare är skeptiska till Susan Fiskes slutsats att det just är objektifiering av kvinnan som det förstärkta minnet uttrycker.

- Jag tycker att hon övertolkar sina data. Hon vet att nervaktiviteten är större i regioner kopplade till verktygsanvändning, men hon vet inte vad det betyder. Jag tycker inte hon har någon grund för att säga att männen objektifierar kvinnan, säger Mats Fredrikson, professor i klinisk psykologi vid Uppsala universitet.

Samma kritik riktar han mot slutsatserna hon drar i studien om uteliggare och knarkare. Även om data visar att aktiviteten går ner i delar av hjärnan som har med empati att göra tycker han att Susan Fiske drar för långtgående slutsatser som säger att människor avhumaniserar uteliggare.

- Det kan lika gärna vara så att försökspersonerna värjer sig mot bilderna, säger Mats Fredrikson.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut