JOHANNESBURG.
Människans ursprung ligger troligtvis i södra Afrika, medan den moderna människan spreds från Östafrika vidare i världen. Det visar den största genetiska studie som gjorts i Afrika någonsin, och som offentliggörs på torsdagen.
Den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science på torsdagen, har pågått i nästan tio år och kartlägger 121 afrikanska folkslag jämfört med andra folkgrupper. Mycket av den information som nu samlats ihop var tidigare okänd, trots att Afrika är mänsklighetens vagga och att det finns mer mänsklig genetisk variation på kontinenten än någon annanstans.
- Vi visste tidigare väldigt lite om variationerna på kärn-dna i Afrika, säger en av forskarna bakom studien, Sarah Tishkoff vid universitetet i Pennsylvania.
Studien visar bland annat att Sanfolket i södra Afrika är ett av de folkslag som har rikast arvsmassa i världen, och att den därmed sannolikt lever kvar närmast den plats som människan ursprungligen kommer från.
- Vi kan visa att ursprunget till mänsklig folkvandring ligger i södra Afrika, i närheten av gränsen mellan Namibia och Sydafrika, i det som är Sanfolkets hembygd, samt att den moderna människan lämnade Afrika i närheten av mitten av Röda Havet, säger Sarah Trishkoff.
Enligt Muntaser Ibrahim vid universitetet i Khartoum i Sudan ger studien en ”spektakulär inblick” i Afrikas och mänsklighetens förflutna. Den visar exempelvis att de nästan 2.000 folkslag som finns i Afrika i dag härrör från 14 ursprungsfolk, och att samtliga jägar-och-samlarfolk och pygméer på kontinenten hörde till samma folkslag för 35.000 år sedan.
- Den samlade mänskliga arvsmassan är det dokument som bäst beskriver vår arts komplexitet, och det är väldigt viktig. Om du ser på människans historia så är våra skriftliga dokument bara fem tusen år gamla medan arten funnits i minst 150.000 år, så vi behöver verkligen det här dokumentet, säger Muntaser Ibrahim, som ingår i forskarlaget.
Forskarna har ansträngt sig särskilt för att ta sig ut och samla in dna-prover även från små folkgrupper i otillgängliga områden i länder som Nigeria, Kamerun, Tanzania, Kenya och Sudan. Den databas som forskarna tagit fram bör vara till stor nytta även i den biomedicinska forskningen, framförallt vad gäller möjligheterna att studera vilken roll den genetiska uppsättningen bland annat har för spridningen och behandlingen av sjukdomar som hiv, malaria och tuberkulos i Afrika.
- Jag anser att den här studien ger oss en avgörande pusselbit, säger Scott Williams från Vanderbiltuniversitetet i USA, också han en av forskarna bakom projektet.