Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Maria Gunther: Både faran och nyttan med nötkött överdrivs

Foto: Michael Stravato

Mat väcker starka känslor, och debattörer överdriver både klimatfaran och klimatnyttan med nötkött och betande djur.

Den amerikanska filmen ”Cowspiracy” som kom ut på Netflix i september hävdar att köttindustrin orsakar mer än hälften av våra utsläpp av växthusgaser. Samtidigt överdriver andra debattörer fördelarna med betande kor och hävdar att de är avgörande för att hålla våra landskap öppna, bevara den biologiska mångfalden och binda kol i marken.

– När man gör sådana felaktiga uttalanden polariserar man bara läget. I en sund diskussion måste vi hålla oss till fakta och hitta lösningar, säger David Bryngelsson, forskare vid institutionen för Energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Uppgiften i filmen om att djuruppfödning är en värre klimatbov än någon annan mänsklig aktivitet kommer från en rapport från 2009 gjord av World Watch Institute. Den innehåller flera misstag. Bland annat har rapportförfattarna använt olika tidsskalor när de jämför utsläpp av växthusgaser från olika källor. De har också tagit med den koldioxid som korna andas ut som ett extra utsläpp.

– Det gör man aldrig då det precis motsvarar återväxten av grödor på fälten kommande år. För ett sådant antagande skulle de behöva motivera att inget någonsin växer upp igen efter att korna betat, vilket är fullständigt orimligt, säger David Bryngelsson.

Förespråkare för dagens djurhållning menar tvärtom att betande kor hjälper till att bevara den biologiska mångfalden. Men det gäller bara en mycket liten andel av djuren. Naturbetesmarker med hög biologisk mångfald har låga näringsvärden vilket gör att gräs växer dåligt.

– Gräs är beroende av mycket näring och vid brist på sådan kan många andra örter och blommor få en chans. Med bra näringsvärden tar gräs över och alla ängsblommor försvinner. Det är inte speciellt lönsamt att beta dessa marker, då det inte blir så mycket mat för de stackars korna, som växer snabbare om de får beta på frodigare marker. När man ser kor beta så är det nästan uteslutande på högavkastande åkermark, som helt saknar ekologiskt värde, säger David Bryngelsson.

Många hävdar att betesdjuren ser till att koldioxid binds i marken.

– Det är en komplicerad fråga, och det är osäkert hur länge kolet blir kvar i marken. Men effekten är mycket mindre än utsläppen av lustgas från växterna på marken och av metan från idisslingen hos nötdjuren. Om det är mängden kol per hektar man vill maximera så är det för övrigt bättre att ta bort djuren och plantera träd i stället. Då binds det in mycket mer kol per år, säger David Bryngelsson.

Bakgrund. Klimat

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.