Det bördiga jordbrukslandskap som omger Chicago brukar kallas för brödbältet. Härifrån kommer även stora mängder av allt fläsk som amerikanerna äter. Uppfödaren Pat Dumoulin, i Kane County, låter oss titta in på några av hans suggor genom ett fönster. Varje sugga har en egen bur, så trång att hon knappt kan röra sig, än mindre vända sig om.
Ju mindre hon rör sig, desto mer växer hon, upplyser oss Pat Dumoulin om. Fodret blir mer effektivt ju färre kalorier som förbrukas.
– Står hon ensam får hon exakt den mängd mat hon ska ha. Det är ingen som knuffar henne eller äter upp för henne.
Det är fodereffektivt, klimatsmart och bidrar till att försörja en växande befolkning med billigt producerade livsmedel, menar Pat Dumoulin. Enligt uppgifter från organisationen Keep antibiotics working får 97 procent av alla grisar i USA antibiotika i fodret – upp till 14 olika sorter.
– Det är en av olika aspekter som hjälper dem att växa. Andra är att man minimerar foderspillet och att man avlat fram en ras som växer snabbt, säger Pat Dumoulin.
Han säger att han inte vet hur mycket antibiotika som finns i grisarnas foder, eftersom fodertillverkaren levererar en färdig blandning. Tidigare var uppfödare tydligare med att de gav djuren antibiotika för att de ska växa.
Nu när det är i frågasatt säger bönder och foderleverantörer att det är för att hålla besättningarna friska och för att ge ett ”säkrare” kött, fritt från bland annat salmonella. I EU blev det för bara några år sedan förbjudet att blanda antibiotika i fodret för att djuren ska växa. Sverige var ett föregångsland med ett förbud redan 1986.
Samtidigt fortsätter användingen i USA och andra delar av världen.
– Sanningen är att det är en tickande bomb som riskerar allas vår hälsa. Hälften av alla campylobakter som påvisas i dag är resistenta mot någon antibiotika och en femtedel av alla salmlonellabakterier, säger Richard Wood, chef för organisationen Keep antibiotics working.
Bakterier som salmonella, campylobakter och enterokocker smittar mellan djur och människa. Om djuren får mycket antibiotika kan bakterierna bli resistenta. De kan gå över till bönderna som sedan sprider smittan vidare i samhället. Resistensgenen kan också spridas till andra bakterier som är farliga för människan.
– Bakterier är promiskuösa. De delar väldigt ofta gener eller stora genkomplex. Därför sprider sig resistensen lätt till andra bakterier, säger Richard Wood.
Cefalosporin används för att behandla luftvägsinfektioner hos grisar och salmonella hos människor. Cefalosporin som blandats i fodret till kycklingar har lett till resistenta stammar av salmonella som drabbat människor. Resistensen gäller även penicillin och tetracykliner eftersom de har en kemisk struktur som liknar cefalosporin. Men sambanden kan vara svåra att påvisa.
– Resistensgener har inga adresslappar. Om du insjuknar kan det vara svårt att säga att det beror på en kotlett du ätit. Därför kan vi i dag bara se toppen på ett isberg, säger Christina Greko, veterinär och forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt.
Problemet med resistens är en ”sleeping giant”, en tickande bomb, menar Richard Wood. Men innan sambandet mellan antibiotika i fodret och resistenta bakterier är helt klarlagt, är det svårt att få ett förbud eftersom bönderna är så styrda av vad han kallar amerikanernas ”cheap food mentality”.
– Folk säger de att de inte vill ha kött från djur som matats med antibiotika. Ändå ska man prompt kunna köpa en billig skinksandwich. Om ens farmor sedan hamnar på sjukhus och det inte finns någon verksam antibiotika, då jäklar blir man upprörd.
”Sjukhussjukan”, som orsakas av meticillinresistenta stafylokocker, MRSA, ökar stadigt i Sverige och utgör ett växande hot mot människors hälsa. En holländsk undersökning visar att 20 procent av den MRSA som påvisades hos människor är en sort som kommer från gris.
De resistenta bakterierna hittades hos hälften av alla grisar och personer som arbetade med grisar.
Resistenta bakterier finns även på kött som säljs i affären. Bland annat salmonella och campylobakter som är resistenta mot antibiotika som används i sjukvården. Undersökningar i USA visar att vartannat vattendrag innehåller antibiotika och att det sprids i jorden och på åkrarna.
Beth och Jody Osmund föder upp grisar som inte får någon antibiotika i fodret, bara några mil från Pat Dumoulins uppfödning. Deras bruna grisar kommer nyfiket lufsande när vi kommer på besök. Argumentet att djuren blir friskare av att få antibiotika i fodret skakar de på huvudet åt.
– Våra grisar är friska för att de har en hälsosam livsstil. De behåller sitt naturliga beteende, bökar i jorden, springer runt i solen och får frisk luft, året runt, säger Beth Osmund.
Deras djur får medicin bara om de blir sjuka. Men under de tre år som familjen har haft grisar har de aldrig behövt ge dem någon antibiotika, hävdar Beth Osmund.
– Användningen av antibiotika är något vi bönder måste ta på mycket större allvar. Det är vårt enda försvar mot några riktigt läskiga sjukdomar, säger Beth Osmund.
Varje vecka får hon ett nyhetsbrev från en grisorganisation som hela tiden upplyser dem om vilka nya antibiotika som kan blandas i fodret.
– Usch, är det enda jag vill säga om det där.
På lördagarna åker de in till en öppen marknad i Chicago, liknande bondens marknad i Stockholm, för att sälja köttet till köpare som vill vara säkra på att djuren inte fötts upp på antibiotika. En av dem är Julie Boone. Hon köper ett paket bacon för att slå ett slag för vad hon kallar ett ”hållbart” lantbruk.
– Det är ingen hälsogrej för mig personligen. Jag tycker bara att jordbruket är så obalanserat. Det är inte långsiktigt, att ge antibiotika till friska djur för att de ska växa, det är ju helt fel sätt att använda medicin på.