Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Medvetandet skiljer oss från datorerna

En maskin kan vara lika intelligent och bete sig precis som en människa utan att ha medvetande. Men vi skulle kunna bygga en medveten maskin, menar neurologen Christof Koch, fast då måste vi först ha en fungerande teori om vad medvetande är.

I veckan förlorade människan slutligen mot maskinen i det gamla asiatiska spelet Go. Världsmästaren Lee Sedol lyckades bara besegra datorprogrammet Alphago i en av fem matcher. Inför det sista partiet i tisdags publicerade tidningen Korea Herold en bild på Twitter, där Lee Sedol sitter med sin dotter i knät. Hon har en glasstrut i handen, och pussar honom på kinden. ”Äntligen något som Alphago inte klarar” kommenterade någon.

Foto:

Att datorn slog världsmästaren i Go visar hur långt utvecklingen av artificiell intelligens har kommit. För att behärska spelet krävs att maskinen väljer nästa drag med något som liknar mänsklig intuition. Men även om en dator verkar tänka och lösa problem som vi så kan den inte uppleva hur det är att äta glass, ha ett barn i knät eller få en puss, eftersom den saknar medvetande.

Foto: DN

– Vi måste skilja på intelligens och medvetande. Intelligens, oavsett om det gäller datorer eller människor, är förmågan att förstå nya idéer, anpassa sig till nya miljöer, lära sig ett nytt spel, lära sig från erfarenheter, att tänka abstrakt, säger neurologen Christof Koch, som leder Alleninstitutet för hjärnforskning i Seattle i USA.

Medvetande är något annat. Att vi själva har ett medvetande är det enda vi kan veta helt säkert, enligt den franske 1600-talsfilosofen René Descartes. ”Cogito, ergo sum”, skrev han. "Jag tänker, alltså finns jag", eller kanske hellre "jag är medveten, alltså finns jag".

– Han ville vara skeptisk, och komma fram till vilken typ av kunskap han kunde vara säker på att han hade. Det enda han visste med säkerhet var att han var en tänkande, medveten varelse. Jag tänker, alltså finns jag. Det kommer före fysiken och all annan kunskap om världen, säger Christof Koch.

Vad vi egentligen tänker spelar mindre roll.

– Du kan tro att du är vacker och mycket attraktiv för det motsatta könet. Kanske lurar du dig själv då. Men det faktum att du verkligen tror och tänker det kan inte förnekas, säger Christof Koch.

Medvetande är upplevelser, menar Christof Koch. Att uppleva smärta, njutning, att se färgen röd, att veta att vi kommer att dö en dag eller att komma ihåg vad vi åt till frukost i morse är alltihop olika medvetna tillstånd.

– Det vi ytterst vill förstå är hur hjärnan, det mest komplexa organ som existerar i vårt kända universum, kan skapa upplevelser, säger han.

Upplevelserna vi har behöver inte ha att något med den verkliga världen att göra. Optiska illusioner kan få oss att se saker som inte existerar, och varje natt när vi sover har vi medvetna upplevelser som vi kallar drömmar. Även om vi springer i drömmen ser hjärnan till att vår kropp ligger kvar stilla i sängen.

– Det du medvetet upplever inuti ditt huvud är något helt annat än verkligheten, säger Christof Koch.

Forskare har gjort experiment som visar att vi kan ha medvetande även om vi saknar känslor, långtidsminnen eller språk.

– Vi behöver inte ha språk för att vara medvetna. Naturligtvis gör språk, minnen och känslor medvetandet mycket rikare. Men de är inte den centrala kärnan av vad vårt medvetande egentligen är.

För snart två år sedan upptäckte kinesiska läkare att en 24-årig kvinna, som sökte vård för balansproblem och illamående, saknade lillhjärna. Kvinnan hade haft svårt att lära sig prata som liten och började gå sent, men hade inga större intellektuella funktionsnedsättningar och var gift och hade ett barn.

– Utan lillhjärna kommer du att ha problem med finmotoriken, och du kan aldrig bli hjärnkirurg. Men du har lika mycket medvetande som alla andra, säger Christof Koch.

Trots att lillhjärnan bara är en tiondel så stor som storhjärnan innehåller den fler än hälften av nervcellerna i centrala nervsystemet. Men den skapar inte vårt medvetande. Medvetandet hör framför alltihop med hjärnbarken. Christof Koch och hans medarbetare är främst intresserade av ett område på sidan av hjärnan som kallas parietal-temporal-occipital-regionen.

Mycket av det vi gör ofta, som att borsta tänderna, raka oss, knäppa knappar, knyta skosnören eller skriva på tangentbord, gör vi omedvetet. Christof Koch kallar det för zombiebeteenden, och vi klarar dem bättre när vi inte tänker på vad vi gör. Om du börjar fundera på hur du sätter ner fingrarna på tangentbordet kommer du att skriva fler fel.

– Vi vill ta reda på vad skillnaden mellan medvetna och omedvetna beteenden är. Båda styrs av hjärnan. Men är det av olika delar av hjärnan, eller har hjärnan två olika tillstånd - ett medvetet och ett omedvetet?

Forskarna söker svar på fler frågor. Vuxna människor är medvetna, men när blir ett foster medvetet? Är det första gången det nyfödda barnet börjar skrika efter förlossningen? Eller kommer medvetandet några månader senare? Har bläckfiskar, som saknar hjärnbark, ett medvetande? Har djur som myror, bin och maskar medvetande?

– Vi behöver en teori, säger Christof Koch.

Teorin han tror mest på formulerades från början av den italienske neurologen och psykologen Giulio Tononi. Den utgår från några grundantaganden, som att medvetande existerar, att det är informativt och detaljerat och sammanfogar många olika intryck.

Enligt teorin är det möjligt att mäta hur medveten någon är som är svårt hjärnskadad, ligger i koma eller är nedsövd. En annan följd av teorin är att det så kallade Turingtestet (se faktaruta) aldrig kommer att fungera. En maskin kan bete sig precis som en medveten varelse utan att ha ett medvetande.

– Precis som en dator som gör förutsägelser om vädret kan simulera ett regnväder utan att bli blöt kan en dator simulera ett medvetet beteende utan att vara medveten, säger Christof Koch.

Men teorin säger att det är möjligt att bygga en maskin med ett medvetande, om vi kan konstruera den med samma arkitektur som vår egen hjärna.

– Medvetandet är inget magiskt eller övernaturligt. Det finns inget i det som strider mot fysikens lagar, säger Christof Koch.

Att ha ett medvetande och kunna uppleva smärta och njutning är att vara ett subjekt, menar han, och det medför också vissa rättigheter. Därför vi har lagar mot djurplågeri, och därför måste alla djurförsök vara godkända av en etisk nämnd.

Men en artificiell intelligens som Alphago kan inte uppleva något, och är därför ett objekt.

– Något som saknar medvetande är ett objekt, precis som mitt kylskåp, oavsett hur mycket intelligens det har. Jag är mycket fäst vid mitt kylskåp. Men det har inga rättigheter, säger Christof Koch.

Fakta. Turingtestet

Ett tankeexperiment, formulerat 1950 av den brittiske matematikern Alan Turing: om en människa som kommunicerar med datorn inte kan avgöra om den är en människa eller inte, då har vi en maskin som kan tänka.

Fakta. En optisk illusion

Lilac chaser är en optisk illusion där tolv suddiga lila fläckar ligger i en cirkel runt ett kryss i mitten på en grå bakgrund. Fläckarna försvinner en efter en i en tiondels sekund.

Först ser vi ett tomrum som går runt cirkeln medurs, men efter 10 eller 20 sekunder ser vi i stället en grön fläck. Till slut försvinner de lila fläckarna, och den det enda vi ser är den gröna fläcken som snurrar runt krysset i mitten, trots att ingen grön fläck existerar.

Fakta. Alleninstitutet för hjärnforskning

Alleninstitutet i Seattle är en oberoende och icke vinstdrivande organisation för forskning om hur den mänskliga hjärnan fungerar. Institutet grundades 2003 av Paul Allen, som startade Microsoft med Bill Gates.