Tidskriften Nature – en av de tyngsta i världen – toppade i torsdags med två studier, en från Oxford i Storbritannien och en från Potsdaminstitutet i Tyskland.
Båda visar att världen måste minska radikalt på utsläppen av växthusgaser. Annars kommer vi med stor sannolikhet inte att kunna hejda den globala uppvärmningen till två grader.
Just två grader betraktas av de flesta bedömare som en kritisk gräns. Om vi passerar den gränsen kan det bli riktigt allvarliga problem. Det återstår 1,3 grader dit, för vi har redan fått en uppvärmning på 0,7 grader.
För närvarande minskar utsläppen inte ett dugg, utan ökar tvärtom mer än någonsin.
Lyckligtvis sker även små glädjande framsteg i vetenskapens värld. Tidskriften Current Biology har till exempel ett par intressanta studier från fåglarnas värld.
En handlar om varför fågelhonor är otrogna.
Forskare i holländska Groningen har studerat blåmesar. De visar att blåmesungar tenderar att vara större, tyngre och bättre på att flyga om deras pappa är en främmande fågel, och inte den make som mamman delar bo med.
Men! Det behöver inte bero på att de främmande hannarna har bättre gener, som många biologer har trott. Forskarna i Groningen har gjort noggranna analyser i ett fågellaboratorium, och de visar att ”oäktingarna” ofta kläcks tidigt på säsongen, och därmed får stora fördelar.
Tro alltså inte på dem som hävdar att honor (och kanske även kvinnor) väljer att bo med präktiga hannar med lägre genetisk kvalitet, men försöker para sig med opålitliga exemplar med toppgener!
Ännu roligare är de två amerikanska studierna om fåglar som dansar, en från Harvard och en från La Jolla.
Forskarna på La Jolla lade märke till att en vit papegoja som kallas Snowball rörde sig i takt när den hörde mänsklig musik. Då gjorde de ett experiment där de utsatte Snowball för snabbare och mer långsam musik.
Snowball höll takten hela tiden. Favoriten var ”Everybody” av Back Street Boys.
Gruppen på Harvard har testat två papegojor, vilkas namn vi inte får veta. Även dessa fåglar kunde anpassa sina rörelser till olika slags musik.
Jag är inte förvånad, för jag har sett tranor dansa vid Hornborgasjön.
Forskarnas slutsats är att förmågan att uppfatta musik – även hos människor – är en evolutionär biprodukt som kom med på köpet när vi utvecklade förmågan att tala och kommunicera med varandra.