När klimatet blir varmare kommer allt mer koldioxid att släppas ut från norra halvklotets insjöar. Det i sin tur leder till ökade utsläpp av koldioxid i atmosfären.
Forskare vid Uppsala universitet har efter genomförda fältundersökningar i åtta svenska sjöar kommit fram till att det finns en nära koppling mellan vattentemperaturen på bottnarna och deras förmåga att binda upp det organiska kol som sjunker ned.
Ju högre temperatur, desto mindre kol lagras in i bottensedimenten – vilket leder till att det i stället omvandlas till växthusgaser.
Insjöarna i det norra barrskogsbältet utgör en liten andel av kontinenten, men spelar trots det stor roll för kolbalansen, konstaterar forskarna.
– Sjöbottnarnas betydelse som så kallade kolsänkor är ofta förbisedd i klimatdebatten. När stigande temperaturer leder till att mindre kol binds upp i bottensedimenten kommer utsläppen av växthusgaser att stiga, säger Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet, till Upsala Nya Tidning.
Tillsammans med doktoranden Cristian Gudasz är han huvudansvarig för studien som i dagarna presenterats i den ledande vetenskapstidskriften Nature.
Stora mängder partiklar som innehåller organiskt bundet kol faller hela tiden ned till sjöbottnarna. Av detta binds knappt hälften till bottensedimentet där det kan stanna kvar under tusentals år. Resterande omvandlas till koldioxid som släpps ut i atmosfären.
Men denna balans är nu alltså på väg att rubbas. Förutsatt att medeltemperaturen stiger enligt FN:s prognoser kommer den årliga inlagringen av kol i berörda insjöar att minska med mellan 4 och 27 procent.
– Omvänt kommer produktionen av koldioxid i sjösedimenten att öka i motsvarande grad, säger Lars Tranvik till UNT.
På DN:s temasida kan du läsa mer om klimatet.