Den kraftfulla växthusgasen metan bubblar upp från Sibirien. Och nu börjar halterna av metan öka i atmosfären.
DN har flera gånger skrivit om allt metan som finns infruset i det jättelika Sibirien. Detta kol kommer att lösgöras i takt med att världen blir varmare. Då blir det mer koldioxid och metan i atmosfären. Och växthuseffekten skenar iväg.
Hittills har detta bara varit farhågor. Halten av metan i atmosfären har faktiskt legat stadig i tio års tid.
Men i onsdags kom nya besked från NOAA, den amerikanska myndigheten för oceaner och atmosfär. De meddelade att halten av koldioxid ökar mer än vad som någonsin tidigare har uppmätts: med 2,4 miljondelar på ett år. Det ska jämföras med 1,5 miljondelar per år på åttiotalet och mindre än en miljondel på sextiotalet.
Dessutom ökar nu halten av metan. Det beror sannolikt på två saker, enligt NOAA: asiaterna kör igång fler industrier och de uppvärmda arktiska våtmarkerna släpper ut mer metan.
Av en ren händelse träffade jag i torsdags världens ledande expert på just metanutsläpp från Sibirien. Han heter Igor Semiletov och är knuten dels till ett institut i Vladivostok, dels till ett i Alaska.
Över en lunch berättade han om sin forskning, i synnerhet om de så kallade metan-hydraterna som ligger nedfrusna i bottensedimenten utanför kusterna. Det är världens största kolreserv. Om dessa hydrater tinar upp hjälper det inte om vi så tvärförbjuder varenda bil på jorden.
Sibirien har antagligen de största hydratlagren med sin stora, grunda kust. Och temperaturen där har redan ökat fyra grader, mycket mer än längre söderut.
"Ja, FN:s klimatpanel säger ju att det räcker med ytterligare tre graders uppvärmning för att hydraterna ska börja tina", sade jag. "Nej", sade Semiletov. "Det räcker med en grad till. Det har redan kommit igång, jag har foton på det."
Han vet vad han talar om för han har varit ute och mätt metan i arktiska Sibirien varenda sommar i många år, med alltmer sofistikerade instrument.
I sommar är det dags igen. Då ska Igor Semiletov vara forskningsledare på en expedition till bortre Sibirien nu i augusti med fartyget "Jacob Smirnitskij", där även svenska forskare ska följa med.
När de kommer tillbaka i höst får vi fler data, som kan ge säkrare besked om vad händer med världens frusna kollager. Är NOAA:s nya siffror på metanhalten bara en tillfällig variation? Eller har den globala uppvärmningen redan börjat skena?