- En väldigt stor upptäckt av flera skäl, säger Nils Holm, som är professor i geokemi och sitter i ledningen för Stockholms universitets forskarskola för astrobiologi.

Han tycker att upptäckten är högintressant, även om metanet skulle komma från geologiska processer. Bland annat för att den processen i så fall kräver vatten.

- Då har man plötsligt en miljö där flera typer av mikroorganismer skulle kunna trivas.

Karsten Pedersen, professor i mikrobiologi i Göteborg, förhåller sig något svalare till fynden:

- Livet på Mars, om det nu finns, fortsätter att retas. Det här är ytterligare en svag länk i kedjan. Det är inget bevis och knappt en indikation.

På jorden tillverkas nittio procent av allt metan av mikroorganismer. De finns i syrefria miljöer, till exempel i reningsverkens rötslam, djupt nere på havsbottnarna, i idisslande djurs magar och i permafrosten. Djupt nere i urberget finns mikroorganismer som lever på vätgas och koldioxid och producerar metan.

Sådana mikroorganismer skulle mycket väl kunna finnas i Mars berggrund också, enligt Karsten Pedersen.

Malcolm Fridlund är ansvarig för europeiska rymdstyrelsen ESA:s studier av främmande planeter. Han är framför allt imponerad av att studien, som publiceras i tidskriften Science, är så välgjord och tekniskt avancerad.

- De har tittat på Mars med teleskop på jorden och hittat relativt små områden som läcker metan. Man kan följa utvecklingen av metanplymen och se hur den breder ut sig. Jätteduktigt!

Den europeiska rymdstyrelsens sond "Mars Express" upptäckte redan för fyra år sedan att metan finns i Mars atmosfär. Men att det finns distinkta källor som varierar med årstiderna är helt nytt.

- Nu skulle jag väldigt gärna vilja landa något på den här fläcken. Nästa expedition som åker till Mars borde ta en titt på det här stället, säger Malcolm Fridlund.

Amerikanska rymdstyrelsen Nasa har en Marsexpedition planerad till år 2011 och europeiska rymdstyrelsen ESA planerar en expedition till år 2016.