Siffrorna finns i Smittskyddsinstitutet och Stramas årsrapport om läget när det gäller antibiotikaresistens. Det är en oroväckande utveckling eftersom det råder allvarlig brist på nya antibiotika som kan användas mot dessa tarmbakterier. Behandlingsalternativen är få, säger Barbro Olsson Liljequist, chefsmikrobiolog vid Smittskyddsinstitutet.

En ljuspunkt är att utskrivningen av antibiotika minskat i öppenvården med 7,4 procent under 2009. Den största minskningen sågs för barn upp till sex år. Där minskade förskrivningen i öppen vård med 17,2 procent.

Fortfarande varierar användningen av antibiotika mycket mellan olika län.

Spridningen av ESBL-producerande tarmbakterier som är resistenta mot antibiotika är mycket oroande, anser Smittskyddsinstitutet och Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama).

Det har inträffat sju större ESBL-utbrott i vården hittills och fjol rapporterades över 3.700 fall. En studie visar också att var fjärde svensk turist som kommer hem från utlandssemestern bär på ESBL-bakterier som de inte hade innan de reste hemifrån.

– Det finns inget som tyder på att de ESBL-utbrott vi haft skulle sluta. De fortsätter och det måste tas på yttersta allvar, säger Otto Cars, ordförande i Strama.

Positivt är att förbrukningen av antibiotika minskade i fjol men Otto Cars betonar att användningen måste minska ännu mer, med tanke på att de multiresistenta bakterierna fortsätter öka, framför allt ESBL och MRSA (meticillinresistenta gula stafylokocker).

Han tror att sjukhusvården av smittade kommer att kosta enorma summor framöver.

– Jag är övertygad om att det handlar om miljardkostnader i Sverige, säger han.

Cars anser att varje landsting måste ha en färdig haveriplan som omedelbart kan sättas in för att snabbt stoppa smittspridningen vid ett utbrott. Något sådant krav finns i dag inte på landstingen.