Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Mjölk kan korta livet

Mjölk ska ge starka ben. Men nu visar en ny svensk studie att kvinnor och män som dricker mycket mjölk löper ökad risk för frakturer, skriver unt.se. Även barns hälsa kan påverkas, befarar forskare.

– Varken för kvinnor eller för män ger alltså våra resultat något som helst stöd för den utbredda uppfattningen att mjölk, tack vare sitt höga innehåll av D-vitamin och kalcium, stärker skelettet och skyddar mot frakturer, säger professor Karl Michaëlsson vid Uppsala kliniska forskningscentrum till unt.se.

Dessutom fann forskarna ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökad dödlighet. En förklaring kan vara att laktos kan brytas ner till galaktos, som i djurförsök kopplats till tidigt åldrande och död. Galaktos framkallade så kallad oxidativ stress, kronisk inflammation, ett försämrat immunförsvar, neurodegeneration och förkortat liv hos djuren.

– Mängden mjölk som gavs till försöksdjuren motsvarar ett intag av 1-2 glas mjölk per dag hos en vuxen. Det är också den tröskeln vi såg i vår observationsstudie för en ökad hälsorisk, och det spelade ingen roll vilken typ av mjölk man drack, säger Karl Michaëlsson

Forskarna fann däremot ingen koppling mellan hög konsumtion av ost och fermenterade mjölkprodukter som yoghurt och ökad förekomst av frakturer eller förhöjd dödlighet. En möjlig förklaring kan vara mjölkens höga halter av laktos till skillnad från ost och yoghurt som saknar den ingrediensen, enligt Michaëlsson.

I studien – den största som gjorts på området – som har publicerats i British Medical Journal, ingick närmare 110.000 personer. De var i stort sett friska när studien startade.

Kvinnorna fick besvara en hälsoenkät vid två tillfällen med åtta års mellanrum, och männen vid ett tillfälle. Studien visade att frakturer var betydligt vanligare hos kvinnorna som drack tre glas mjölk eller mer per dag jämfört med dem som drack högst ett glas mjölk, skriver unt.se. För männen, som bara hunnit följas upp under drygt 11 år, var frakturer ungefär lika vanliga bland hög- som bland lågkonsumenter av mjölk.

Sambandet mellan hög konsumtion av mjölk och ökad dödlighet kunde ses för båda könen, men var högst för kvinnor. De kvinnor som vid båda enkättillfällena drack minst tre glas mjölk per dag hade nästan fördubblad dödlighet jämfört med kvinnor som drack högst ett glas.

Forskarna utesluter inte att det även finns negativa effekter av mjölk för barn. Karl Michaëlsson betonar dock att man inte kan dra sådana slutsatser utifrån de studier som gjorts. Inte för att barnens kroppar är annorlunda, utan för att de positiva hälsoeffekterna eventuellt skulle kunna väga över.

– Barn är växande individer och de kan behöva de näringsämnen som finns i mjölk.

Michaëlsson överväger att inleda studier av effekterna för barn.

Trots studiens tydliga resultat anser Karl Michaëlsson att det behövs fler studier innan man inför nya kostrekommendationer.

– Jag tycker inte att man ska gå ut med en generell rekommendation till hela befolkningen på en enskild studie. Det finns alltid brasklappar och man får kanske göra studier i andra delar av Sverige och i andra delar av världen för att se om det ligger en sanning bakom. Men vår studie kommer säkert att väga rätt tungt, säger han, och tillägger:

– Själv har jag sedan två år tillbaka dragit ner ordentligt på min mjölkkonsumtion, jag har gått över till yoghurt i stället.

Andra studier har visat att män ett högt mjölkintag löper ökad risk för att få prostatacancer. Det har gällt män som dricker ungefär 2 liter mjölk varje dag under en lång tid.

Livsmedelsverket har inget råd om mjölk, men man ska få i sig mjölkprodukter motsvarande cirka 0,5 liter mjölk per dag för att täcka behovet av kalcium. Det kan vara från mjölk, fil eller yoghurt och ost, två skivor motsvarar ungefär 1 dl mjölk. Men även från andra livsmedel som grönsaker, fisk och nötter.

Det är tillräckligt för att täcka dagsbehovet. De som inte dricker mjölk kan välja till exempel soja- eller havremjölk som är berikat med kalcium, säger Anna Karin Lindroos, dietist på Livsmedelsverket till DN.

Vad gäller för barnen?

– Det är samma nivå där också. Men det går inte att säga några exakta mängder. Det viktiga är att man lär barnen att äta varierat. Överdriven konsumtion av enstaka livsmedel ger inte plats för annan mat.

Den nya Uppsalastudien ger inte anledning att ändra kostråden, anser Livsmedelsverket.

– Det är alltid intressant med nya studier, men det här är en observationsstudie som inte förklara orsaken till varför de som dricker mycket mjölk har en ökad risk att dö i förtid. Studien bidrar till den samlade kunskapen om mjölk och hälsa, men vi ändrar inte på våra rekommendationer utifrån enskilda studier.

Man måste ha en mer samlad kunskap om statistiska samband över dem som dricker mycket mjölk och risken att dö i förtid för att ändra rekommendationen, säger Anna Karin Lindroos.

Hur ska man förhålla sig till alla olika råd om dieter och koststudier?

– Man kan lita på våra kostråd som baseras på den nordiska näringsrekommendationen där experter har sammanställt den senaste forskningen från ett stort antal studier. Kunskapen om hur vi ska äta byggs upp av många olika studier och man kan därför inte gå på enstaka studier som poppar upp, säger Anna Karin Lindroos.

Inte heller LRF Mjölk tycker det finns skäl att ändra rekommendationerna om mjölkdrickandet.

– Precis som forskarna bakom studien säger kan man inte dra slutsatsen att det är mjölk som orsakar för tidig död, säger Helena Lindmark Månsson, expert på nutrition på LRF Mjölk.

Att laktos kan brytas ner till galaktos säger hon är en ny hypotes.

– Vi följer forskningen hela tiden, och blir bekymrade när det kommer sådana här studier och då får vi sätta det i relation till det vi vet innan. Jämför vi med det vi vet innan så är det inte de här resultaten vi ser, säger Lindmark Månsson.