Motion är det som gäller om Sverige ska få en smartare befolkning. Killar som har bra kondition i 18-årsåldern presterar bättre på intelligenstester än sina mer stillasittande kamrater. Att dra ned på skolidrotten är feltänkt, enligt forskare.
- Det spelar roll hur mycket man rör sig. Att vi har så många stillasittande tonåringar i dag kommer definitivt att ge utslag, säger Maria Åberg, läkare och forskare vid Göteborgs universitet.
Hon och hennes kollegor har granskat kopplingen mellan resultaten på tester för kondition och intelligens som alla män födda mellan 1950 och 1976, totalt drygt 1,2 miljoner, fick göra inför sin värnplikt.
- Vi såg ganska snart att här fanns en urstark koppling mellan resultaten på cykeltestet och resultaten på IQ-testerna, säger professor Michael Nilsson.
I synnerhet resultaten på testerna för logisk tänkande och språkförmåga var bättre hos killar med bra flås.
- Det stämmer logiskt med vad man ser för effekter i hjärnan efter att ha joggat i en halvtimme. Då har man ett ökat blodflöde framför allt i hjärnans främre delar som har hand om den typen av tankeverksamhet, säger Maria Åberg.
De med bäst kondition i 18-årsåldern gick också vidare till högre studier oftare än de med sämre kondition, enligt resultaten som publiceras i vetenskapstidskriften Pnas.
Forskarna kontrollerade för sociala faktorer genom att specialstudera skillnader mellan tvillingar. Totalt fanns drygt 3.000 tvillingpar i materialet varav drygt 1.400 var enäggstvillingar, med likadana gener och uppväxtvillkor.
- De tvillingar som hade gått ned sig fysiskt presterade sämre på IQ-testerna och gick inte vidare till högre studier lika ofta, säger Michael Nilsson.
Tjejer ingår inte i underlaget eftersom de var alltför få för att det skulle gå att dra några statistiskt säkra slutsatser. Men tidigare studier har visat att motion är bra även för flickors tankeförmåga.
- Det verkar till och med som att kopplingen är ännu starkare hos tjejerna, säger Maria Åberg.
Den skolchef som vill ha bra resultat bland sina elever bör alltså inte dra ned på antalet idrottstimmar i skolan, är forskarnas budskap.
- För att stärka den akademiska kompetensen ska man vara fysiskt aktiv, säger Michael Nilsson.
Läroplanen säger i dag att elever i grundskolan ska ha fått minst 500 timmars idrott under sin skoltid. Det är mindre än vad eleverna fick på 1980- och 1990-talet.
- Men det är aldrig för sent att börja motionera, inte ens för folk som har varit soffpotatisar. Det gäller att skaffa sig rutiner för att göra någonting pulshöjande, en rask promenad eller så, säger Michael Nilsson.