Mus med bara mammor framavlad

Publicerat 2004-04-21 23:34

Den lilla musen Kaguya är det första däggdjuret som producerats av två mammor, med hjälp av forskarnas mixtrande med två gener. Jungfrufödseln gör ett mänskligt samhälle helt utan män tekniskt möjligt.

Tomohiro Kono

Forskningsgenombrottet gör ett mänskligt samhälle utan män biologiskt möjligt.. För första gången har ett däggdjur kommit till världen med jungfrufödsel. Den lilla musen Kaguya har två mammor men ingen pappa.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Externa länkar

Nature

Om tekniken överförs till människa skulle barn kunna födas utan att någon man har varit inblandad.

Det innebär att ett mänskligt samhälle helt utan män, där kvinnor får flickebarn med varandra, plötsligt har blivit tekniskt möjligt. Därmed har lilla Kaguya en principiell betydelse som mycket väl kan mäta sig med det klonade fåret Dolly som presenterades för sju år sedan.

- Om ett lesbiskt par önskar få gemensamma barn med den här metoden är det teoretiskt inte omöjligt alls, säger Outi Hovatta, som är professor i gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Men hon påpekar också att det vore etiskt synnerligen tvivelaktigt i dag att sätta människobarn med två mödrar till världen. Tekniken är långtifrån säker och den förutsätter genförändringar som går i arv till avkomman, vilket är förbjudet enligt svensk lag.

Musen Kaguya har tillverkats av koreanska och japanska forskare. Deras syfte har varit att besvara grundläggande biologiska frågor, inte att förbereda jungfrufödsel hos människor.

Frågan är varför däggdjur måste använda sex när de förökar sig.

Bland insekter är jungfrufödsel, eller partenogenes som det också kallas, relativt vanligt, och det förekommer också hos fiskar och ödlor.

De senaste åren har biologerna börjat förstå varför däggdjurens förökning kräver både en mamma och en pappa. Det handlar om att vissa av mammans och pappans gener tävlar om makten i avkommans celler. Ibland ska mammans gener stängas av, i andra fall är det pappans. Det måste råda perfekt balans mellan föräldrarnas gener för att en frisk däggdjursunge ska kunna utvecklas. Fenomenet kallas för genomisk prägling.

De japanska och koreanska forskarna har kringgått problemet med genomisk prägling genom att fixa lite med två gener.

Dels har de använt en musstam som har fått en av sina gener borttagen, dels har den ena "mamman" i föräldrarparet varit en nyfödd mushona vars äggceller inte har hunnit utvecklas för genomisk prägling.

Forskarna har fört över innehållet i den nyfödda honans äggcell till en äggcell från en vuxen hona. Därefter har de förmått äggen att börja dela sig.

De började med 457 ägg och kunde sätta in 371 embryon i livmodern på mushonor. Tjugoåtta musungar utvecklades, varav tio föddes döda och med olika fosterskador, åtta dog vid födseln och två överlevde. En av de bägge överlevarna fick en fostermamma, blev vuxen och har själv fått ungar. Forskarna har gett henne namnet Kaguya.

- Det här är jättespännande forskning, mer än jag någonsin har kunnat tro. Det är verkligen kreativt tänkande och ett mycket omfattande jobb. De här forskarna måste vara väldigt skickliga, säger Outi Hovatta.

Per Stenberg är doktor i genetik vid Umeå universitet och disputerade nyligen på just jungfrufödsel. Han tycker också att arbetet är högst intressant.

- Det är fascinerande att de har mixtrat med så få gener, bara två stycken, för att lyckas så pass bra. I teorin är skulle det inte vara något större problem att göra det på människor med genterapi.

Japanen Tomihiro Kono och hans kolleger presenterar sin jungfrufödsel i dagens nummer av tidskriften Nature.

Karin Bojs

karin.bojs@dn.se