En 35 000 år gammal flöjt av ben från en gam väcker frågan om varför musik finns. De tre hetaste teorierna handlar om sex, gruppkänsla och slump.
Toner från en flöjt fyllde en grotta i det som nu är sydvästra Tyskland för 35 000 år sedan.
Stenåldersflöjten var drygt två decimeter lång och hade fem fingerhål. Den var gjord av ett vingben från en gam. Musikanten tillhörde vår egen art, Homo sapiens, och verkade i världens äldsta belagda musikaliska tradition.
Tyska arkeologer hittade stenåldersflöjten vid utgrävningar i grottan Hohle Fels nära Ulm i sydvästra Tyskland. Den var spräckt i tolv delar men nästan helt komplett. På samma plats fanns också skärvor av två flöjter av elfenben. Ytterligare skärvor av en lika gammal elfenbensflöjt fanns i en dalgång någon mil längre norrut. I regionen har arkeologer även hittat smådelar av fem andra stenåldersflöjter under de senaste åren.
– Fynden visar att musik var en väl etablerad konstform redan när den
moderna människan koloniserade Europa, säger Nicholas Conard, professor i arkeologi vid Universität Tübingen, Tyskland, och en av arkeologerna som har gjort utgrävningarna.
Vissa forskare anser att en ännu äldre benbit från en björnunge i Slovenien i själva verket är en flöjt tillverkad av neandertalare. Men det fyndet är mycket omstritt. Kritiker menar att hålen i benpipan är bitmärken från en varg eller något annat rovdjur.
– Det är med största sannolikhet inte någon flöjt, säger Nicholas Conard.
Det finns gott om flöjter av yngre datum. För tio år sedan hittade kinesiska forskare sex flöjter i Jiahu i östra Kina. De är upp till 9 000 år gamla och fullt spelbara än i dag.
Från utgrävningar i Frankrike och Österrike finns skärvor av flöjter som är närmare 30 000 år gamla. Men de nya fynden från Tyskland är alltså ännu äldre.
Rytmer och melodier kan förstås ha uppstått mycket tidigare i människans utvecklingshistoria. Vad utgrävningarna i Tyskland visar är att musiken var väl etablerad som konstform redan för 35.000 år sedan.
Det finns flera teorier om vad musiken betyder för oss människor. Nicholas Conard och hans medarbetare menar att den är viktig i samspelet mellan olika grupper. De tar fasta på att musiken skapar gemenskap. Den skulle ha kunnat bidra till att moderna människor bredde ut sig på de ”kulturellt mer konservativa” neandertalarnas bekostnad, skriver forskarna i veckans nummer av tidskriften Nature.
De hittade flöjterna bara 70 centimeter från den plats där de tidigare hittat världens äldsta skulpterade människofigur: en kurvig kvinna av elfenben från en mammut. Nyheten om det fyndet kom så sent som i maj i år.
– Det är fullt möjligt att samma individer såg båda föremålen, men det kan jag förstås inte bevisa, säger Nicholas Conard.
Våra förfäder började tillverka konst långt innan de lämnade Afrika. Världens äldsta konstverk kommer från utgrävningsplatsen Blombos i Sydafrika: en sten som blev dekorerad med geometriska mönster för 77.000 år sedan.
Men fynden från Tyskland är annorlunda. Enligt Nicholas Conard ingår de i ett helt paket av kulturföremål som människan utvecklade i samband med att hon slog sig ned i nya delar av världen. Sådana föremål innefattar föreställande konstverk med motiv ur både verklighet och fantasi; tredimensionella ornament utskurna av elfenben eller liknande material samt musikinstrument.