Specialapparater från rymdorganet Nasa som hjälper astronauter att få tillbaka balansen kan gagna svenska Parkinson-patienter i kampen mot sin sjukdom.
Det är forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg som av Nasa ska låna ett par bärbara balansorgansstimulatorer, som annars används i rehabiliteringen av astronauter som vistats länge i ett tyngdlöst tillstånd.
– Vi ska göra en pilotstudie på ett tiotal patienter och undersöka om vi kan förbättra rörelsefunktionen, säger forskaren Filip Bergquist.
Nasa-stimulatorerna används för att aktivera balansorganen hos astronauterna. Då används så kallad brusig ström, som gör balanssystemet känsligare än annars. Förhoppningen är nu att effekterna kan bli positiva även för Parkinson-sjuka.
Forskarna i Göteborg är först med att i försök på en råttmodell av Parkinson-sjukdom visa att en elektrisk brusstimulering av balansorganen förbättrade djurens rörelseförmåga med 25 procent.
– Vi har kunnat visa att det faktiskt förändrar signaleringen i hjärnan på ett sätt som stämmer överens med det man ser när man behandlar patienter med de vanligaste Parkinson-medicinerna, säger Filip Bergquist.
Ett svagt, elektriskt brus skulle därmed kunna lindra symptomen och metoden bli ett komplement till befintlig behandling.
Behövs bakgrundsbruset kontinuerligt om man hittar en behandlingsmetod?
– Det skulle jag tro, men det är svårt att veta hur långvarig effekten är, säger Filip Bergquist.
Nervsystemets signaler tycks behöva innehålla en lagom mängd bakgrundsbrus för att fungera normalt. När hjärnan åldras minskar brusets nivåer, en minskning som är tydligare när dopamin-nervceller försvinner, som vid Parkinson.
Det är just bristen på signalämnet dopamin som orsakar stelheten, skakningen och rörelsehämningen.
– Hjärnan är nog byggd för att ha en viss mängd av brus, det har alltid funnits där, säger Filip Bergquist.
Tidigare har gjorts försök att tillföra hjärnan sensoriskt ljudbrus på barn med adhd och man har fått positiva effekter i form av bättre minnesfunktioner och inlärningsfunktioner.
– Det är samma förklaringsmodell som vi använder varför vi tror att även Parkinson-patienter skulle kunna bli bättre av detta.
Studien publiceras i amerikanska tidskriften Plos One.