Nässprej mot demens
Publicerat 2005-02-27 23:59
Forskare i Göteborg har hittat ett tidigare okänt signalämne i hjärnan, som starkt gynnar tillväxten av nya hjärnceller. De hoppas nu kunna använda ämnet i en nässprej som teoretiskt skulle kunna hjälpa mot depression, utbrändhet och mild demens.
Hösten 1998 kunde neurologen Peter Eriksson i Göteborg för första gången visa att nya nervceller föds i vuxna människors hjärna. Det blev en mycket uppmärksammad upptäckt, eftersom uppfattningen tidigare hade varit att människor inte kan få några nya nervceller
efter fostertiden.
Nu, sex år senare, har Peter Erikssons doktorand Jenny Nyberg hittat ett ämne i hjärnan som gynnar uppkomsten av nyfödda nervceller. Ämnet, som kallas för GIP, är en så kallad peptid. Det är en liten molekyl som lämpar sig bra som medicin i form av nässprej.
Därför har Göteborgsforskarna tagit patent på sin medicinidé och inlett samarbete med ett japanskt läkemedelsföretag.
- Fördelen är att det här är en kroppsegen substans. Jag tror att vi kan börja testa på människor inom något år, och inom fem tio år skulle medicinen kunna finnas ute på marknaden, säger Peter Eriksson.
Hans forskargrupp står precis i begrepp att låta försöksdjur sniffa i sig ämnet.
De har tidigare sprutat in GIP i hjärnan på råttor med en liten pump, och då fördubblades tillväxten av nya nervceller hos djuren på bara några dygn.
- Vi vill se vad som händer med djuren när det gäller minne och inlärning. Sedan vi vill titta på vad som händer för människor. Jag skulle kunna tänka mig att ämnet kan bli en farmakologisk behandling mot utbrändhet och mild demens, säger Peter Eriksson
Flera upptäckter de senaste åren har givit stöd åt teorin att depressioner på något sätt hänger samband med att nervceller inte återföds som de ska.
Djurförsök har tydligt visat att fysisk träning, rik miljö och antidepressiva mediciner gynnar tillväxten av nya nervceller.
De missgynnas däremot av stress.
Ämnet GIP är känt för vetenskapen sedan tidigare, men då från tunntarmen. Jenny Nyberg upptäckte av en ren tillfällighet att GIP även spelar en viktig funktion i hjärnan.
Forskargruppen skulle byta laboratorieråttor från en stam till en annan. Det visade sig då att den ena stammen hade betydligt högre tillväxt av nya nervceller än den andra och att hannar i båda stammarna hade högre tillväxt än honor. Genom att korsvis jämföra de bägge stammarna och de bägge könen med hjälp av så kallade DNA-chips, hittade Jenny Nyberg en enda gen som gick igen hela tiden. Det visade sig vara genen för GIP.
Hon använde även en så kallad knock-out-mus, en mus som inte kan ta upp ämnet GIP i sina celler, för att ytterligare bekräfta upptäckten.
Upptäckten presenterades för några dagar sedan i tidskriften Journal of Neuroscience (16/2).
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Läs engelska i London
Utmana dig själv med en av Språkpunktens roliga kurser!
-
Boka billigt hotell här
BOKA - Vi hjälper dig hitta det bästa hotellet i ditt resmål.
