Chefer ska bli chefer och inte bara äldre kamrater inom polisen. De ska väljas ut därför att de har förmågan att vara ledare över andra, säger rikspolischefen Stefan Strömberg.
Han vill ändra personuppgiftslagen så att polisen får registrera digitala bilder på brottslingar. Då går det snabbare att göra sökningar.
Ett nytt datorsystem ska utvecklas, så att polisen slipper fylla i 14 blanketter för att rapportera en händelse.
I DN:s serie om den nya kriminaltekniken visar vi att polisen i västra Yorkshire löser sju gånger fler inbrott än polisen i Stockholms län och nio gånger fler bilstölder. Hur påverkar det svenska polisens trovärdighet?
- Det är klart att man skulle önska att vi hade lika bra siffror eller kanske till och med bättre. Samtidigt är det viktigt att man inser att förutsättningarna är olika. I England har de exempelvis en helt annan lagstiftning när det gäller registrering av DNA-profiler.
Men DNA är ju inte hela lösningen. Om man tittar på bilstölder och bostadsinbrott har polisen halverat sin uppklarningsprocent sedan 1995. Trots att er budget har ökat med 30 procent. Varför har det blivit så?
- Först och främst ska man inte bara titta på procenttal. En rent matematisk förklaring kan vara att antalet anmälningar har ökat väldigt mycket.
Det har de inte - de har snarare minskat.
- Jag kan inte i detalj förklara varför det är på det sättet. Jag kan bara konstatera att så ska det naturligtvis inte vara.
Vad tänker du göra för att förändra det?
- Det här handlar om att man har bra metoder för att utreda brott och att de metoderna används av alla. Den avgörande faktorn är att alla polismän som berörs arbetar på ett effektivt och professionellt sätt.
Gör de det i dag?
- Nej, det varierar nog. Vi ska generellt sett höja nivån och se till att den är lika högt överallt.
Hur ska du gå till väga för att uppnå de målen?
- Det är en arbetsledningsfråga i väldigt stor utsträckning. Vi vet ganska väl hur man ska arbeta. Grejen är att få alla att arbeta så.
Du säger att polisen behöver ett bättre ledarskap. Hur ska ni uppnå det?
- Vi har idéer om hur vi ska utveckla en bättre chefsutbildning och få en bättre rekrytering. Chefer ska bli chefer och inte bara äldre kamrater. De ska väljas ut därför att de har förmågan att vara ledare över andra.
Hur är attityden bland polisen att lösa vardagsbrott? Är det finare att jobba med grövre kriminalitet och terroristbrott?
- Det går väl inte att utesluta att det kan finnas sådana uppfattningar. Jag tror därför att det är viktigt att markera hur angelägna vardagsbrotten är för de enskilda medborgarna som drabbas av dem. Det är viktigt för polisens anseende att det här fungerar bra.
I en doktorsavhandling beskriver polisen Stefan Holgersson hur en uttryckningspatrull måste fylla i fjorton olika blanketter när de rapporterar om en bilkollision. Hur länge ska det dröja innan polisen skaffar datorsystem som effektiviserar verksamheten?
- Vi håller på att ta fram ett nytt avrapporteringssystem som ska heta Sanna. Det ska bland annat leva upp till principen att man bara ska registrera en uppgift en gång. Avrapportering ska göras så enkelt och smidigt som möjligt. På sikt, när vi är nöjda med systemet, ska poliserna också kunna rapportera mobilt; de ska inte behöva åka in till stationen.
Hur ser du på den tekniska standarden i dag hos polisen?
- Det varierar ju. En del saker är bra och andra kan göras mycket bättre. Avrapportering är ett sådant exempel som naturligtvis borde fungera långt mycket bättre. Där finns en hel del att göra och det måste vi jobba på.
I ett debattinlägg i DN skrev du och flera polischefer följande om att bekämpa den traditionella brottsligheten: "Konventionellt polisarbete inom ramen för den lagstiftning som statsmakterna har beslutat räcker väl." DN:s reportage tyder snarare på motsatsen. Hur kommenterar du det?
- En ny DNA-lagstiftning är på väg och det är viktigt att vi får den lagändringen. I den frågan har vi mer eller mindre fått besked. När det gäller vardagsbrottsligheten har vi annars all väsentlig teknik. Däremot gäller det att implementera kunskapen. Det är ju en intern fråga, det kan inte regeringen och riksdagen lösa åt oss.
När polisen i västra Yorkshire ska arrangera en vittneskonfrontation tar det fem minuter att hitta bilderna i deras digitala bildarkiv. I Sverige berättar poliser att det tar cirka en timme att leta fram lämpliga fotokopior. Hur kommer det sig att svenska polisen ännu inte har börjat använda digitalkamera?
- Där har vi bekymmer med personuppgiftslagen. Ett digitalt foto på en brottsling är en personuppgift i lagens mening. Det innebär att man inte får ha digitala fotoarkiv. Vi får bara använda digitala bilder i förundersökningar.
Hur kan ni då säga att lagstiftningen är tillräcklig?
- När du ställer den frågan inser jag att det kan hända finns ett hål i vår argumentation i artikeln. Den ändringen vill vi ju ha till stånd. Vi skulle gärna vilja kunna söka i digitala fotoarkiv.
Hur bra är svenska polisen på att investera i ny teknik för att spara tid och pengar?
- Vi har ett bekymmer där över lag. När det gäller utvecklingen av svensk polis är den väldigt fokuserad på antal poliser. Väldigt stora resurser binds i personal. Men vi skulle behöva civila experter och kanske ytterligare teknik. Jag har för avsikt under de kommande åren att öka investeringarna på det här området. Jag tycker att det är angeläget att vi får en bättre teknik och att vi utnyttjar den fullt ut.