Vetenskap

Nobelpristagare river katedern

Det krävs djupare sakkunskaper för att klara Carl Wiemans metod än för att prata från en kateder.
Det krävs djupare sakkunskaper för att klara Carl Wiemans metod än för att prata från en kateder. Foto: Beatrice Lundborg
Elever lär sig dubbelt så mycket när undervisningen bedrivs enligt vetenskapligt grundade metoder, visar studier av Nobelpristagare.

Om jag ska välja en talare på det stora vetenskapsmötet AAAS vars budskap verkligen fick mig att haja till så blir det kanadensaren Carl Wieman. Han fick Nobelpriset i fysik 2001. Sedan dess har han ägnat mycket tid åt att utveckla undervisning.

Förra året publicerade Carl Wieman en studie i tidskriften Science. Han hade jämfört traditionell undervisning i form av föredrag med en mer modern form av pedagogik. Resultaten var häpnadsväckande.

Den nedslående sanningen är att genomsnittliga fysikelever i vanliga fall bara fattar trettio procent av de principer som lärs ut. Det kan man mäta med test som ges i början och i slutet av terminen. Med de metoder som Carl Wieman använder blir resultatet dubbelt så bra – i slutet av terminen har eleverna begripit i genomsnitt nästan sjuttio procent av kursens innehåll.

Det spelar ingen roll om föredragen hålls av universitetens mest erfarna och populära professorer – de nya metoderna är ändå mycket mer effektiva.

I en liknande studie av de amerikanska fysikerna Chance Hoellwarth och Matthew Moelter från förra året fanns ett exempel där en och samma lärare fick sex gånger bättre resultat med de nya metoderna. Lärare J:s elever lärde sig bara omkring 10 procent av kursens innehåll när han höll föredrag för dem. När han i stället testade att göra dem mer aktiva, tog eleverna till sig omkring sextio procent av innehållet.

Sådana rön kan ju vara intressanta att ta med i den svenska debatten för och emot ”katederundervisning”.

Vad är då Carl Wiemans formel?

Det börjar med att eleverna måste läsa ett kort stycke i en lärobok och besvara några frågor innan de kommer till lektionen. (Att ägna närmare halva tiden åt att besvara frågor på det man har läst, på engelska kallat ”retrieval”, har visat sig vara en mycket effektiv inlärningsmetod.)

När eleverna väl kommer till lektionen presenterar läraren ett problem med fyra olika svarsalternativ. De får trycka på knappar och rösta om vad som kan vara rätt. På så sätt blir de involverade och måste ta ansvar för ett svar.

Därefter delas eleverna in två och två och får en uppgift att lösa skriftligt. Läraren cirkulerar runt de små grupperna och fångar upp frågeställningar. Till sist knyter läraren ihop allting med några avslutande ord, baserat på vad som hörts under gruppdiskussionerna.

Wiemans studier handlar om fysik på collegenivå. Andra forskare har visat lovande resultat även i ämnen som matematik, biologi, kemi och psykologi. I princip tror han att metoderna kan fungera även på lägre nivåer. Men kruxet är att grundskole- och gymnasielärare inte alltid har tillräcklig utbildning i ämnet. Det krävs djupare sakkunskaper för att klara Carl Wiemans metod än för att prata från en kateder.