Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Vetenskap

Nordens bönder kom från Turkiet

För ungefär sex tusen år sedan vandrade de första bönderna in till nuvarande Sverige. Jägarna som redan bodde här trängdes tillbaka. Dagens svenskar härstammar från bönderna snarare än från jägarna.

I över hundra år har arkeologer grälat om hur jordbruket introducerades i Europa. Frågan har gällt om de befintliga jägarna omskolade sig till bönder eller om själva människorna byttes ut.

Nu börjar svaren komma, tack vare ny dna-teknik. Ungefär så här bör det ha gått till:

För drygt femtio tusen år sedan började människor som vi kan kal-la Ursulas folk att röra sig från Mellanöstern mot de isfria områdena runt Medelhavet.

Några av de, särskilt de som härstammade från Ursulas systerdotter Ulrika, fortsatte sedan norrut i takt med att inlandsisen smälte.

För ungefär tio tusen år sedan hade de första hunnit fram till nuvarande Sverige. Där förde Ursulas och Ulrikas ättlingar ett rörligt liv längs kusterna. De jagade och samlade nötter, bär och andra växter.

Plötsligt en dag för ungefär sex tusen år sedan dök det upp människor med helt andra levnadsvanor. Vi kan kalla dem för Helenas folk. De tillverkade lerkrukor som var trattformade upptill, byggde gravar av stora stenar till sina döda och stannade längre på varje plats.

Den största skillnaden var att Helenas folk kunde konsten att tämja djur och växter. De höll sig med getter och kor som de mjölkade och de sådde korn, vete och andra grödor.

I över tusen år bodde Ursulas/Ulrikas folk och Helenas folk pa­rallellt i nuvarande Sverige och övriga Nordeuropa. Men Helenas folk klarade sig bättre. Jordbruket gav en fördel: de hade mer och jämnare tillgång på mat.

Sakta men obevekligt trängdes Ursulas/Ulrikas folk tillbaka. Deras sista utpost var nuvarande Lettland och Litauen. Där är deras speciella kombination av dna vanligast i dag.

– Den rimligaste tolkningen är att de här grupperna fanns i hela Nordeuropa tidigare, men att de ersattes i högre grad i Skandinavien än i Baltikum, säger Anders Götherström.

Han är docent i evolutionsgenetik vid Uppsala universitet och har i många år arbetat med dna från arkeologiska utgrävningar.

För ett år sedan publicerade Anders Götherström och hans medarbetare en dna-analys av nitton stenåldersjägare från Gotland och tre stenåldersbönder från Gökhem i Västergötland.

Resultaten visade tydligt att den tidens jägare inte är särskilt nära släkt med merparten av dagens svenskar. Inte heller med dagens samer.

– När vi startade undersökning­en trodde vi att vi skulle hitta ­större likheter mellan den här jä-­gar­gruppen och moderna samer. Men det gjorde vi inte alls. Tvärtom, säger Anders Götherström.

För någon vecka sedan publicerade en internationell forskargrupp nya uppgifter om Helenas folk – Europas första bönder. Uppgifterna baseras framför allt på dna från stenåldersgravar i Tyskland. Wolfgang Haak och hans medarbetare har också samkört sina analyser med stora databaser över nu levande européers dna.

Resultaten visar att Europas första bönder hade sitt ursprung i nuvarande Turkiet, i den del som kallas för Anatolien. Där har människor brukat jorden och hållit husdjur i åtminstone tio tusen år. En av dem var kvinnan som vi kallar Helena.

För ungefär 8.000 år sedan hade några av hennes ättlingar hunnit förflytta sig till nuvarande Ungern.

Därifrån spred de på några få hundra år ända till Paris i väster och Ukraina i öster, och så småningom även norrut.

Namnen ”Ursula”, ”Ulrika” och ”Helena” kommer från den brittiske genetikern Bryan Sykes. De är ett förenklat och populariserat sätt att förklara hur genetikerna nystar upp människans förhistoria. Ursula är det populära namnet på det som genetikerna kallar haplogrupp U5, Ulrika står för U4 och Helena för haplogruppen H.

Det är ingen tillfällighet att alla tre namnen är kvinnonamn. Hittills har genetikerna som arbetar med arkeologiskt material varit hänvisade till dna från så kallade mitokondrier.

Sådant dna är lättare att undersöka, men resultatet blir lite begränsat eftersom mitokondrier bara ärvs på mödernet. Det avslöjar var din mormormorsmormors mor och hennes anmödrar kom ifrån, men ingenting annat.

Anders Götherström och hans medarbetare har nytt och ännu opublicerat material som baseras på mitokondrie-dna från betydligt fler boplatser än Gotland och Gökhem.

Denna större undersökning bekräftar bilden att den ursprungliga jägarbefolkningen i Sverige byttes ut när bönderna kom, och att moderna svenskar i högre grad härstammar från bönder som en gång vandrade in från trakter som i dag ligger i Turkiet. Forskargruppen har också börjat ta fram den fullständiga dna-sekvensen från några av människorna i stenåldersgravarna.

Det är tekniskt en mycket större utmaning än mitokondrier. Det kräver nya och mycket dyra dna-maskiner. Men resultaten blir desto säkrare och mer övertygande.

Anders Götherström avslöjar inte vad de nya och fullständiga dna-sekvenserna berättar.

När de kommer kan vi hoppas på en mer förfinad bild av vår regions tidigaste historia. Men redan nu står det klart att omkring hälften av dagens svenskar härstammar från Bonde-Helena från Anatolien, men ytterst få från jägarkvinnan Ulrika.