Vetenskap

Nordpolen kan bli isfri i sommar

Istäcket över Arktis är på väg mot nya bottenrekord. Nordpolen kan bli isfri redan nu i sommar - för första gången på åtminstone hundratusen år. Vid Svalbard har iskanten redan dragit sig tillbaka norr om ögruppen.

Bild

Båten skakar till när den bryter genom drivisen på 80 grader nord. Turkosa isflak ställer sig på högkant runt fören.

Ursprungligen var planen att gå mot iskanten från södra Svalbard, men de senaste veckorna har isen dragit sig tillbaka rekordsnabbt. Forskare vid USA:s nationella center för snö och isforskning, NSIDC, i Colorado förutspår att havsisen runt Nordpolen är på väg mot ett nytt bottennotering.

- Vi går mot ett nytt rekord i år. Just nu är istäcket i Arktis både tunnare och yngre än vad vi noterat någonsin tidigare. Det betyder att avsmältningen har alla förutsättningar att bli rekordstor i år, säger Sheldon Drobot, isforskare vid universitetet i Colorado som är knuten till NSIDC.

Det blir i så fall tredje året sedan 2005 med rekordlågt istäcke. Storsälarna som vilar på flaken runt båten är helt beroende av istäcket för sin överlevnad, liksom många djur här i Arktis. För isbjörnarna är istäcket en förutsättning för reproduktionen. De föder sina ungar på land, men jagar sin föda längs isen. Små ungar kan inte simma några längre avstånd och dör av svält om isen är för långt borta.

Sedan sjuttiotalet har havsisen krymt med i genomsnitt med 8 procent per årtionde Men förra året var istäcket nästan 40 procent lägre än normalt. Det betyder att istäcket i år mer än någonsin består av nybildad is.

I april smälte isen motsvarande en yta på i genomsnitt 6.000 kvadratkilometer per dag visar deras satellitmätningar.

Det motsvarar ett område stort som Stockholms län. I år tror forskarna att istäcket kommer att krympa till under 4 miljoner kvadratkilometer.

För första gången på hundratusentals år finns en möjlighet att Nordpolen blir isfri redan i sommar, hävdar amerikanska forskare.

En sådan utveckling förutspås visserligen i några av klimatmodellerna, men först om tjugo år. FN:s klimatpanel IPCC har tidigare räknat med att sommarisen i Arktis ska vara borta i slutet av seklet. Men med dagens avsmältningstakt kan det ske mycket tidigare än så.

En förklaring till att avsmältningen går så fort är den så kallade albedoeffekten. Den vita snötäckta isen reflekterar tillbaka solens värmestrålar ut i rymden, medan mörka havsvattnet absorberar solens värmestrålning. På så sätt går uppvärmningen allt snabbare när isen väl försvunnit.

Men svenska forskare har nyligen presenterat en studie som tyder på att även något annat håller på att hända i luften över Arktis som bidrar till att uppvärmningen över Arktis går dubbelt som fort som i världen i övrigt.

Satellitdata avslöjar att uppvärmningen över Artis är ännu större högt upp i atmosfären än vid ytan.

- Värmetransporten in i Arktis från andra delar av jorden har ökat. En del av uppvärmningen i Arktis kan förklaras med detta, säger Rune Grand Graversen vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.

- Den varmare atmosfären högre upp gör att värmestrålningen ökar mot ytan. Det bidrar till att isen smälter, säger han.

Liksom många andra klimatforskare ser Rune Grand Graversen det krympande istäcket på Arktis som ett av de starkaste bevisen hittills för att människans utsläpp håller på att förändra jorden klimat.

Precis som modellerna förutspår försvinner isen vid polerna när koldioxidhalterna ökar.

- Och det är precis vad som händer. Det är ett allt starkare bevis för att koldioxiden ökar temperaturen på jorden, säger Rune Grand Graversen.

Resan till Svalbard organiseras av Världsnaturfonden, som ett försök att sprida kunskap om vad som håller på att hända i Arktis. Med på resan är också 18 ungdomar från nio olika länder runt om i världen.

På ett stort isflak stöter båten ihop med expeditionens första isbjörn. Den är stor, majestätisk och väldigt vacker.

- Arktis kan återhämta sig, men det fönstret håller på att slå igen. Det finns fortfarande tid att göra något, men det måste ske nu, säger Neil Hamilton som är ansvarig för WWF:s arktiska program.