Jag stannade hemma på redaktionen i stället och arbetsledde en artikelserie om dementa som får antipsykotisk medicin. Hoppas ni läste den; annars ligger den kvar här på dn.se.
Fysikerna bakom den nya stora krocktunneln LHC fick provskjuta sina protoner utan mig. Först åt ena hållet. Sedan, efter ett par timmar, åt andra hållet.
Det fungerande tydligen bra i båda riktningarna. Och det kan man ju förstå att fysikerna blev väldigt glada över, med tanke på att LHC är världens största och mest komplicerade maskin. Den har tagit tio år att bygga, och kostat skattebetalarna i europeiska partikelfysiklaboratoriet Cerns medlemsländer motsvarande 36 miljarder svenska kronor.
Alla de ditresta fysikerna och forskningsministrarna och journalisterna jublade och skålade i champagne, enligt rapporterna.
Men vänta bara - om några dagar, när de har trimmat in maskinerna, börjar de köra protonerna samtidigt i vardera riktningen, så att de krockar.
Det är själva poängen med LHC, Large Hadron Collider, eller stora hadronsmällaren som det blir i svensk översättning.
Då får vi förhoppningsvis valuta för alla våra skattepengar. Planen är att vi ska få svar på några av universums mest grundläggande frågor.
1. Varför har materia massa? Enligt teorin beror det på att materian växelverkar med en partikel som kallas för Higgs partikel. Ingen har hittills observerat någon sådan. Men krockarna i LHC borde vara tillräckligt kraftfulla, och kanske dyker den upp redan de närmaste veckorna eller månaderna.
Då vankas det Nobelpris, möjligen redan nästa år. Både till den gamle skotske professorn Peter Higgs som räknade ut det hela, och till någon ansvarig bakom LHC-experimentet.
2. Vad är mörk materia? Väldigt många observationer av galaxer tyder på att nästan hela innehållet i universum är osynligt får våra ögon. En stor del utgörs av något som kallas mörk materia och uppenbarligen består av något annat än våra gamla vanliga atomer med protoner, neutroner och elektroner.
Den mörka materians mystiska partiklar kan mycket väl dyka upp redan inom något år i LHC.
3. Varför finns det så mycket materia och så lite antimateria i världen? Materian har uppenbarligen någon sorts övertag över antimaterian, och krockarna i LHC kanske kan utröna vad.
4. Hur var ursoppan? I vårt universums begynnelse var det så varmt att vanliga atomer inte kunde existera, utan kvarkar och gluoner flöt omkring i en enda het plasma. Det tillståndet ska LHC kunna återskapa så att det går att studera.
5. Kan svarta hål stråla? Möjligen - här är fysikerna oense - kan krockarna i LHC åstadkomma pyttesmå svarta hål. Från dem skulle man möjligen kunna se om den berömde Stephen Hawking hade rätt när han räknade ut på sjuttiotalet att svarta hål faktiskt kan stråla ut energi, och inte bara suga åt sig allting.
Då får han också ett Nobelpris.
Och nej, jag är inte ett dugg rädd för att dessa pyttesmå svarta hål skulle utgöra någon fara för Genève eller för övriga världen.
Faktum är att jag har varit på Cern en gång, för några år sedan när de fortfarande körde i en mindre kraftfull tunnel som kallades LEP. Även det var en imponerande apparat. Men i övrigt var anläggningen mycket anspråkslös, med närmast spartanska kontorsmöbler och övernattningsrum.
Champagnedrickning hör till undantagen på Cern. Nu är det hårt arbete och resultat som gäller.