Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Ny forskning: Avgaser kopplas till demens

Foto: Pontus Lundahl/TT

Det kan finnas en direkt koppling mellan bil­avgaser och demenssjukdomar. Det visar en ny unik svensk studie som Dagens Nyheter har fått ta del av.

– Vi har kunnat se oväntat starka samband, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, som lett studien.

Att den smutsiga luften kan göra oss sjuka är ingen nyhet för forskarna. Det är känt att luftföroreningar kan orsakar astma, cancer och hjärtsjukdomar. En unik svensk studie synliggör nu också sambandet mellan luftföroreningar och demenssjukdomar.

En grupp forskare vid Umeå universitet har kommit fram till att individer som bor på gator med mycket avgaser löper en större risk att utveckla demenssjukdomarna Alzheimers sjukdom och vaskulär demens än de som bor på platser där luften är renare.

Bertil Forsberg är professor i miljö­medicin vid Umeå universitet och har lett studien som publiceras i den vetenskapliga tidsskriften Environmental Health Perspectives. Han kallar resultatet för sensationellt.

– Vi kan visa på att de som haft en hög avgashalt i bostaden har en betydligt ökad risk att utveckla demens. Totalt kan 16 procent av alla demensfallen i studien bero på avgasexponering, säger han.

Forskarna har under en 15-års­period följt knappt 2.000 Umeåbor. Deltagarna, som från början inte visade några tecken på minnesproblem, fick vart femte år genomgå en minnesundersökning. Samtidigt beräknade forskarna förekomsten av avgaser utanför deras bostäder, bland annat genom att uppskatta antalet bilar och lastbilar som passerade i bostadsområdet och genom att mäta halterna av luftföroreningar.

När forskarna sedan jämfört luftkvaliteten med hur deltagarna presterat i minnestesterna och deras journaldata har de sett ett tydligt mönster.

– Efter att hänsyn har tagits till andra faktorer – som ålder, utbildningsnivå, BMI och olika livsstilfaktorer – har vi sett en cirka 40 procent högre risk att utveckla alzheimer eller vaskulär demens för den fjärdedel av deltagarna som haft högst avgashalter vid bostaden jämfört med den fjärdedelen som haft lägst, säger Bertil Forsberg.

Drygt 300 av de knappt 2.000 deltagarna har under perioden insjuknat i någon av sjukdomarna.

Umeå är en av de svenska städer där luftkvaliteten i stans centrala delar varit sämre än vad de europeiska gränsvärdena för kvävedioxid och partiklar tillåter. Samtidigt är luften i stans utkanter mycket ren, vilket gör att skillnaderna mellan deltagarna blivit tydliga.

– Vi har delat in Umeå i ett rutnät om femtio gånger femtio meter och beräknat halten av avgaser inom varje litet område. På så sätt har vi kunnat tillskriva varje bostad en viss halt av avgaser och se i vilken grad individerna som bott just där har blivit exponerade för avgaser, säger han.

Det är tidigare känt att människor som ofta vistas i miljöer med för­orenad luft löper större risk att drabbas av kroniska sjukdomar som astma, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Men det är först under de senaste åren som en rad internationella forskargrupper har börjat intressera sig för hur luftföroreningar påverkar hjärnans funktion.

Bland annat har en amerikansk studie visat att äldre människor som lever i miljöer med mycket avgaser får en sämre blodcirkulation i hjärnan, något som hänger samman med utvecklingen av demenssjukdomar. Därtill har en rad olika djurförsök visat att luftföroreningar orsakar skador i hjärnan.

– Vi vet att mycket små partiklar kan ta sig via luktnerven till i hjärnan och orsaka en direkt skada. Avgaser har också visat sig orsaka inflammationer som drabbar både luft­vägarna och andra organ, vilket bland annat påverkar blodcirkulationen i hjärnan, säger Bertil Forsberg.

Forskarna vid Umeå universitet efter­lyser fler studier i samma ämne och poängterar att även andra faktorer som är kopplade till trafik kan samspela med demenssjukdomar, exempelvis trafikbuller.

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet och en av Sveriges främsta minnesforskare. Hon tror att vi kommer att få se mer av sådan här forskning framöver.

– Forskningen har till stor del ­varit fokuserad på att påvisa sambandet mellan biologiska faktorer och livsstilsfaktorer och utvecklingen av demenssjukdomar. Men vi vet ju att föroreningar är kopplade till andra kroniska sjukdomar som astma, cancer och hjärtsjukdomar som i sin tur ofta är kopplade till minnesproblem. Det har varit mycket svårare att mäta luftföroreningars betydelse än att titta på hur konkreta livsstilsfaktorer påverkar individen. Så det här är högintressant, säger hon.

Studien

• Studien om kopplingen mellan utvecklingen av demenssjukdomar och avgaser har pågått i 15 år.
• Knappt 2 000 människor har deltagit. Samtliga deltagare var 55 år eller äldre när studien inleddes och upp­visade då inga tecken på sjukdom.
• Under tiden har 191 av dem dia­gnostiserats med alzheimer och 111 med vaskulär demens.
• Studien är en del av den stora Betula-studie som startades 1988 av professor Lars-Göran Nilsson vid Umeå universitet och där 4.000 svenskar ingått.
• Studien är finansierad av forskningsrådet Forte.
• Artikeln publicerades i helgen i den vetenskapliga tidsskriften Environmental Health Perspectives.

Demens

• Demens är försämringar av minnet, tänkandet, beteendet och förmågan att klara av vanliga aktiviteter som att orientera sig, äta eller klä på sig, som orsakas av demenssjukdomar och hjärnskador.
• Alzheimers sjukdom, som egent­ligen är flera olika sjukdomar, kan stå för mellan 60 och 70 procent av alla fall av demens.
• Vaskulär demens är demens som orsakats av cirkulationsstörningar i hjärnan.
Källa: WHO, NE

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.