Växthuseffekten gör att Golfströmmen kan komma att stanna helt om mindre än 200 år. Följden kan bli en mindre istid i Skandinavien. Det visar ny forskning.
Nordbor kan tacka Golfströmmen för att de kan odla tomater i trädgårdslandet och njuta av varma somrar med sol och bad. Golfströmmen för med sig varmt vatten från Mexikanska golfen genom den nordatlantiska strömmen. När strömmen passerar Norges kust ger den ger ifrån sig värme. Utan Golfströmmen skulle det vara 5-8 grader kallare här.
Nu visar ny forskning från Norge och USA att Golfströmmens dagar kan vara räknade och att klimatet kan bli kallare, som under "lilla istiden" (se faktaruta).
Anledningen är växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Den gör dels att isarna i Arktis och på Grönland smälter fortare än förut, dels att floderna för med sig alltmer färskvatten. Färskvattnet lägger sig på ytan av norra Nordatlanten och hotar att stoppa de djuphavsströmmar som driver cirkulationen.
Cecilie Mauritzen och hennes amerikanska kollega har för första gången lyckats beräkna hur mycket färskvatten som har runnit in i norra Nordatlanten under de senaste 40 åren. Totalt rör det sig om 19 000 kubikkilometer, vilket motsvarar 76 miljoner fullastade supertankrar.
- Vi blev själva överraskade av hur mycket det var, säger Cecilie Mauritzen, som är doktor i oceanografi vid Norges meteorologiska institut.
Om det salta ytvattnet mellan Norge och Grönland fortsätter att spädas ut blir det till slut så lätt att det inte längre sjunker ned på havsbottnen för att strömma tillbaka söderut. Då skulle själva drivpumpen i den nordatlantiska strömmen stanna.
De två forskarna räknade ut hur mycket mer färskvatten som skulle behövas för att den saltare, norra delen av Nordatlanten skulle få samma salthalt som den södra. De antog att dagens utströmning av färskvatten blir oförändrad och kom då fram till att 200 år skulle räcka för att nå jämvikt och därmed stoppa Golfströmmen.
- Men vi bör egentligen förvänta oss att det går ännu snabbare på grund av den ökande växthuseffekten, säger Cecilie Mauritzen.
Forskarsamhället är ännu inte överens om vad som styr Golfströmmen.
Meteorologiprofessor Michael Tjernström vid Stockholms universitet påpekar till exempel att den norsk-amerikanska studien, som publiceras i dagens nummer av tidskriften Science, inte alls tar upp vindarnas påverkan.
- Men visst är studien en uppenbar indikator på att något är på gång i Atlanten, säger Michael Tjernström. Det här förtjänar säkerligen att tas på allvar som en alarmklocka.