Medicineringen gör bakterier motståndskraftiga mot antibiotika visar forskning.
En enda penicillinkur kan leda till att man blir resistent mot antibiotika i uppemot ett år. Nästa gång en infektion slår till kanske inget läkemedel hjälper, visar en ny stor studie.
– Det här är ett skrämmande budskap. Det borde få både patienter och läkare att noga överväga varje antibiotikakur, säger professor Otto Cars, som är ordförande för Strama, Strategigruppen mot ökad antibiotikaresistens.
Brittiska forskare visar nu att en person som får antibiotika mot luftvägs- eller urinvägsinfektion utvecklar motståndskraftiga bakterier. Motståndskraften är störst den första månaden efter penicillinkuren, men den finns kvar i upp till ett år. Det visar studien, som är en granskning av 24 tidigare undersökningar.
– Studier har visat att det finns resistenta bakterier kvar i kroppen tre år efter en antibiotikakur, säger Otto Cars.
Antibiotika har en blygsam effekt på infektioner som hosta och enklare öron- eller bihåleinflammationer. Den onödiga användningen driver på det växande globala problemet med motståndskraftiga bakterier.
Antibiotika slår inte bara ut de onda bakterierna som orsakar infektioner. De dödar även de goda bakterierna i tarmarna. De är en del av vårt immunförsvar.
Men i tarmarna finns också alltid några få bakterier som är extra motståndskraftiga mot antibiotika. När de goda bakterierna försvinner kan de resistenta varianterna snabbt föröka sig.
Om en infektion slår till inom ett år efter en antibiotikakur kan penicillinet plötsligt ha förlorat sin effekt.
– Därför bör man ställa sig frågan om det är värt att ta en penicillinkur och kanske vinna en feberfri dag. Risken finns att man både drabbas av biverkningar som diarréer och utvecklar en ökad resistens i sin normala bakterieflora, säger Otto Cars.
Han anser att läkare bör undvika att skriva ut penicillin ”för säkerhets skull”, utan hellre erbjuda återbesök om symtomen inte försvinner. En annan möjlighet är att uppmana patienten att vänta ett par dagar med att hämta ut sin medicin. Studier från England visar att två av tre sådana ”fördröjda” recept aldrig tas ut.
Studien publiceras i medicintidskriften British Medical Journal.