Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Vetenskap

Ny studie: Havsnivåerna steg rekordsnabbt under 1900-talet

Det senaste århundradets globala uppvärmning, med smältande polarisar och höjda havsnivåer, är ett verk av människan, enligt forskarna bakom studien.
Det senaste århundradets globala uppvärmning, med smältande polarisar och höjda havsnivåer, är ett verk av människan, enligt forskarna bakom studien. Foto: Jonathan Hayward / The Canadian Press, AP

Havsnivåerna har under de senaste hundra åren stigit snabbare än under något av tidigare 27 århundraden. Den globala uppvärmningen, ett verk av människan, är orsaken till utvecklingen, enligt en studie som publicerats i amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

– Det råder inget tvivel om att utvecklingen var snabbast under 1900-talet. Den förklaras med den globala uppvärmningen under det århundradet, vilken drevs på av bruket av fossila bränslen, säger Bob Kopp, professor och klimatforskare vid Rutgeruniversitetet i USA-delstaten New Jersey, till nyhetsbyrån AP.

Jämförelsevis ligger den globala snittemperaturen i dag cirka 1 grad högre än den gjorde under slutet av 1800-talet. Under 1900-talet steg havsnivåerna med 14 centimeter, och sedan 1993 har havsnivåerna stigit än snabbare – till en nivå som under loppet av 100 år motsvarar 30 centimeter.

För att ta fram uppgifterna om tidigare århundradens stigande och fallande havsnivåer inledde forskarna ett ”geologiskt detektivarbete”, som Ben Horton, en av Kopps kolleger, uttrycker det. De reste världen runt och studerade salta våtmarker och andra kustnära områden och fick den vägen fram material som gjorde det möjligt att räkna ut hur havet stod vid skilda tidpunkter.

De granskade bland annat encelliga organismer, känsliga för salthalter, mangrovträd, koraller, sediment och andra ”ledtrådar”. Därefter kontrollerade de sina resultat mot enkla markörer som ökningen av bly, som följde med den industriella eran, och atomålderns isotoper.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.