Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Ny studie visar skillnader i neandertalarnas diet

Återskapat skelett av en neandertalare.
Återskapat skelett av en neandertalare. Foto: Frank Franklin II/AP

Ullhårig noshörning och mufflonfår i Belgien. Vegetariskt i Spanien. Så olika såg neandertalarnas dieter ut, enligt en ny studie.

Studien presenterades på onsdagen i vetenskapstidskriften Nature. Genom att studera DNA i tandsten funna på fem olika kranier från neandertalare, har forskarna mer detaljerat än tidigare kunnat se vad som stått på menyn för neandertalarna i två olika områdena i Europa. Och det visar sig att det skiljer sig ganska mycket åt.

Neandertalarna som bodde i det som i dag är Beligen åt kött från bland annat mufflonfår och ullhårig noshörning. Neandertalarna i Spanien åt en vegetarisk kost med svamp, pinjenötter och mossa, vilket tyder på att de samlade mat i skogen, skriver forskarna i sin artikel.

– Tänder är en fantastisk tidskapsel för biologisk information som inte bara fångar direkta bevis för vilken mat vi stoppar i munnen, men också de fantastiskt väl bevarade ekosystem som har utvecklats med oss, säger Keith Dobney, professor i mänsklig paleoekeologi vid University of Liverpool och en av forskarna i studien, till Washington Post.

Att neandertalarna åt så pass olika mat indikerar att de kunde anpassa sig efter olika förutsättningar i omgivningarna, enligt forskarna.

Ett annat DNA-fynd i den nya studien tyder på att neandertalarna kan ha självmedicinerat. Man har nämligen hittat spår från ett träd som innehåller salicylsyra, det aktiva ämnet som i dag finns i den smärtstillande medicinen aspirin, och penicilliummögel, ursprunget till penicillinet, i en av neandertalarnas tänder. Samma kranium visar att individen lidit av mag- och tandinfektion.

Huruvida individen medvetet stoppat i sig ämnena för att lindra smärta är dock omöjligt att fastslå. Men om spår av ämnena hittas på fler kranium i framtida studier skulle det kunna stärka tesen, menar en av forskarna enligt Washington Post.

Det är för tidigt att dra några större slutsatser av studiens resultat, eftersom det endast är fem kranier som undersökts. Men forskarna hoppas enligt Washington Post att studien kan öppna för bredare studier av främst mikroorganismer i neandertalarnas munnar, för att bättre förstå hur de levde.

Neandertalarna är den närmast kända släktingen till människan. Arten dog ut i Europa för ungefär 40.000 år sedan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.