Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt hur kroppens eget immunsystem bekämpar åderförkalkning. Upptäckten skulle på sikt kunna leda till mediciner och vaccin mot åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke.
- Men ett vaccin som går att testa på människor ligger flera år framåt i tiden, säger Göran K Hansson som är ledare för forskargruppen.
Han är professor i medicin och även ordförande för Nobelkommittén för medicin, som utser Nobelpristagare.
Åderförkalkning, eller som det mera korrekt heter ateroskleros, är en sjukdom som inträffar när fetter kloggar igen kroppens blodkärl. Den leder ofta till hjärtinfarkt och stroke. Man har länge känt till faktorer som höjer risken för åderförkalkning, som att ha höga kolesterolvärden i blodet, att röka, att vara man, att ha högt blodtryck, att ha diabetes och att vara gammal.
Men på senare år har flera forskare - inte minst Göran K Hansson själv - visat att åderförkalkning i själva verket är en inflammation i blodkärlens väggar, och att kroppens immunsystem är involverat i sjukdomsprocessen.
Nu har forskare i Göran K Hanssons grupp tillsammans med franska kolleger också lyckats lista ut vilken av immunsystemets många olika celltyper som är ansvarig för åderförkalkningen. De har också hittat en annan celltyp som har motsatt effekt, det vill säga skyddar mot åderförkalkning.
Åtminstone fungerar cellerna skyddande på de försöksmöss som forskarna har arbetat med.
- Vi tror att det finns en balans mellan aggressiva immunsvar, som utlöser inflammation, och skyddande immunsvar. Om det skyddande immunsvaret stängs av, tippar balansen över, blodkärlen blir inflammerade och åderförkalkningen skjuter fart, säger Göran K Hansson.
Förhoppningen är att läkemedelsforskare nu ska kunna hitta ämnen som förstärker de skyddande cellernas effekt. Det skulle i så fall bli ett nytt sätt att behandla åderförkalkning.
Ännu mera nydanande är tanken att utveckla ett vaccin mot sjukdomen.
- Jag tror att man skulle kunna göra de här cellerna till måltavla för ett vaccin. Om man designar ett vaccin som designar cellerna skulle man nog få en effekt, säger Göran K Hansson.
Studien publiceras i dagens nummer av tidskriften Nature Medicine.