Vetenskap

Nya matvanor kan rädda planeten

Foto: Alamy

Vi behöver inte bli vegetarianer men vi måste äta mindre kött, framför allt nötkött, och slänga mindre mat om vi ska klara klimatmålen.

Bakgrund. Klimat

Vår mat står för ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Allra mest kommer från köttproduktionen, den producerar ensam 15 procent av världens utsläpp. Ska klimatmålen nås måste västvärlden se över sina matvanor har bland annat FN:s klimatpanel IPCC slagit fast. Vi måste sluta kasta ätbar mat och, framför allt, äta mindre kött, främst nötkött.

– Det behöver inte handla om att sluta äta kött helt och hållet. Kött är en naturlig del av vår konsumtion, den stora frågan är hur mycket kött vi äter och hur vi producerar det, säger Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute.

Ska vi klara målet att uppvärmningen inte får överstiga två grader bör vi år 2050 inte släppa ut mer än två ton koldioxid per person och år.

Två ton per person är ganska exakt så mycket utsläpp som kommer från maten vi äter i Sverige. Enkelt uttryckt: Fortsätter vi äta som i dag så måste den övriga delen av våra liv bli helt fria från utsläpp.

– Det skulle innebära att vi till exempel inte flyger alls, och det är svårt att tro. Tar vi inte med maten i klimatarbetet kommer vi inte att klara klimatmålen, åtminstone inte utan att det blir väldigt kostsamt, säger David Bryngelsson, doktor i energi och miljö vid Chalmers i Göteborg.

Köttet står för den största delen av våra utsläpp från mat, ungefär en tredjedel eller 0,6 ton. Det beror dels på att odling av foder ger upphov till utsläpp och det går åt mycket foder för att få färdigt kött. För ett kilo griskött krävs sju kilo foder.

Dessutom släpper idisslare som kor och får ut metangas, en kraftig växthusgas, när de rapar och fiser.

Metangasen gör nötkött till en klimatvärsting med utsläpp motsvarande 27 kilo koldioxid per kilo kött. För gris är utsläppen 6 kilo och fågel 2,4 kilo, bara en tiondel av nötkött. Även mejerivaror har höga utsläpp. Siffrorna gäller både ekologiskt och konventionellt kött.

Ett enkelt sätt att radikalt minska utsläppen är att äta mindre kött och mejerivaror eller att byta ut nötköttet.

– Mjölk och nötkött står för en femtedel av energin vi äter men står för mer än hälften av utsläppen från maten. Skulle vi byta ut nötkött mot kyckling och mjölkprodukter mot mjölkersättningsprodukter skulle vi halvera utsläppen, säger David Bryngelsson.

En industrialiserad djurhållning som har gjort kött billigare har tillsammans med ökat välstånd lett till att köttätandet ökar kraftigt i världen. År 2050 kommer vi att vara nio miljarder människor, till dess väntas den globala köttkonsumtionen öka med 75 procent, och mejeriprodukter med 65 procent. Redan 2020 väntas enbart Kina äta 20 miljoner ton mer kött och mejerivaror per år.

– Ska vi producera mat till nio miljarder människor måste vi vara effektiva. Kor behöver väldigt mycket foder och väldigt mycket plats. Det är som att köra en SUV istället för en bränslesnål bil när det är ont om bensin, säger David Bryngelsson och fortsätter:

– Kyckling kan alla på jorden äta. För klimatet är kyckling en grönsak, den är så effektiv att föda upp, säger David Bryngelsson.

Med sina utsläpp på 2,4 kilo koldioxid per kilo kött är kyckling mer klimatvänlig än till exempel köttersättningsprodukten quorn som släpper ut 4,3 kilo.

Sveriges Tekniska forskningsinstitut, SP, har tagit fram en databas med matens klimatpåverkan som kommuner och landsting kan använda för att planera klimatsmarta måltider.

– Det nya är att det blir en standard att köttfärssåsen innehåller mindre kött och ersätter med viss del linser eller mixade bönor. Eller att man byter ut nötkött mot fläsk eller kyckling i vissa rätter, säger Britta Florén, projektledare och expert på livscykelanalyser av mat på SP.

En hamburgare på nötkött med bröd, potatisklyftor och mjölk släpper ut cirka 3 kilo koldioxid, byts köttet ut mot fisk eller kyckling blir utsläppen cirka 0,6 kilo.

– Det är inte en drastisk förändring för måltidsgästerna men den ger väldigt stor effekt när man talar om en kommun som serverar tusentals måltider, säger Britta Florén.

Om Sveriges samtliga tre miljoner offentliga måltider en dag skulle servera fiskburgare i stället för hamburgare på nötkött skulle utsläpp motsvarande 2,4 kilo koldioxid per måltid sparas den dagen. Det motsvarar 4 400 genomsnittliga personbilars utsläpp under ett år.

Foto:

USA toppar listan över köttätande med 124 kilo per person och år. Sverige har plats 37, vi förbrukar cirka 80 kilo per person och år. I siffran är även ben inräknat, när det gäller rent kött äter vi cirka 50 kilo per år samt drygt 20 kilo charkuterier.

Elinor Hallström på Lunds tekniska högskola har forskat i hur förändringar i dieten påverkar klimatet. Vegetarisk eller vegansk kost ger störst minskning av utsläpp, 50–60 procent. Men även en mindre förändring får stor effekt.

– I princip halverades utsläppen när vi minskade köttkonsumtionen med en fjärdedel, minskningen låg på 0,2–0,4 ton, berättar hon.

Vårt köttätande har ökat stadigt, en minskning med en fjärdedel skulle innebära att vi hamnade på 90-talets nivå.

Minskningen skulle inte bara halvera utsläppen, den skulle också vara bra för hälsan. Förra veckan konstaterade WHO att det finns samband mellan cancer och konsumtion av charkuterier. WHO rekommenderar att vi inte ska äta mer än 500 gram rött kött och charkuterier i veckan.

En annan viktig faktor för matens klimatpåverkan är matsvinn. Samtidigt som 900 miljoner människor svälter förstörs mellan 30–40 procent av alla livsmedel som produceras. En del lämnar aldrig gården där de odlas annat förstörs på vägen till tallriken. Och en hel del slängs av hushållen. Enligt Livsmedelsverket slänger en svensk barnfamilj fullt ätbar mat för 6 000 kronor varje år.

– Att slänga mat är det största slöseriet av resurser. Minska matsvinnet och ät mindre kött. Det kan du tjäna väldigt mycket pengar på samtidigt som du räddar klimatet och lever hälsosamt, säger Johan Kuylenstierna.

Foto: